Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
417
det kungliga besöket. Dess glanspunkt blef de tvenne
disputatio-ner på svenska, som anställdes af Ihre och Georgij. Lovisa Ulrika
hade gifvit befallning därom och själf angifvit ämnena. Den
förre skulle besvara frågan: »Hvarföre store män i krigskonsten,
statsklokheten och vetenskaperna uppkomma mer i det ena än i det andra
tidehvarfvet?»; den senare fick frågan: »Monne människjorna
kunnat vara lycklige utom konster och vetenskaper, såsom Rousseau
säger?»1 Till respondent för den förra utsåg drottningen den
17-årige, sedan som skald ryktbare grefve Johan Gabriel Oxenstjerna,
för den senare den 21-årige Uno von Troil, 19 år senare
universitetets prokansler. De vanliga akademiska orationerna hade
kronprinsen ansett mindre lämpliga vid detta tillfälle; man kan godt
förstå det, latin, svulst och långrandighet gjorde dylika
prestationer i regel ganska tråkiga. Lördagen den 5 kommo kronprinsen
och kronprinsessan och togo in i räntmästar Julinskölds hus,
hvarefter prinsen höll ett kort konsistorium, i hvilket frågan om
ceremo-nielet vid de kungligas ankomst dryftades. Följande dag, en
söndag, besöktes ridstallet på morgonen och biblioteket på
eftermiddagen, hvarefter prinsen och akademistaten reste de kungliga till
mötes vid Flottsund. Den 7 höll Ihre klockan tolf sin disputation
i Karolinska lärosalen; för de kungliga- och de tre närvarande
riksråden voro säten anbragta på en upphöjning i det s. k. koret;
kof-stat och professorer fingo stå. Ihre hade öfver sitt ämne uppsatt
sexton svenska teser, intressanta som allt, som flöt ur hans
märkliga penna. Med sin vanliga lust att leka med farliga ämnen tillät
han sig äfven här ett utfall af politisk syftning. Sedan lian
nämligen påpekat, att vetenskapernas blomstring står i innerligt
samband med samhällets politiska utveckling (hvilket ger honom
anledning att i förbigående säga, att han omöjligen kan få något
begrepp om »en stor grönländare eller fjällapp»), vågade han i
fjortonde tesen komma med följande uttalande, djärft, om man
besinnar tidsförhållandena: »Af hvad sagdt är följer, att ju mera
uppmuntrande en constitution är, thes större ämnen i alla stånd är hon
skickad att frambringa. Ther sysslor köpas eller efter blotta åren
tilldelas, kan ej annat ske än att lotten ofta faller på en oskicklig.
Huru gärna skulle icke Hannibal sett, att Rom haft ett Tjänste-
1 Drottningens befallning om dessa teser liade prinsen meddelat
konsistoriet i bref af 2 sept.; att drottningen utsåg respondenterna synes
af protokollet d. 5. (Bill. 4, s. 240).
2 Adolf Fredrik, som egentligen medföljt för att mönstra Uplands
infanteri, var jämte prinsarna ute på lagret. Om han åhörde Georgiis
disputation d. 8, är ej klart.
Ups. Univ. Bist. III, 1. 27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
