Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
418
betänkande, som hindrat tben unge Scipio att antaga öfverbefälet
vid romerska arméen. Cartbago bade tå blifvet ståndande och sett
Roms undergång.» Om disputationsakten vet man ej mer, än att
utom de två ordinarie opponenterna uppträdde sex extra, däraf
tre professorer och en ryttmästare.
Följande dag den 8 gingo Georgiis korta nio teser af stapeln
i samma lärosal.1 Den finbildade och liffulle Johan Henrik Lidén,
då e. o. bibhoteksamanuens, var förste opponent och väckte allmän
uppmärksamhet genom det utmärkta sätt, hvarpå ban skötte sig,
Lovisa Ulrika befallde honom flera gånger att fortsätta och
tackade honom offentbgen;2 i öfrigt uppträdde tre extra opponenter,
ocb akten afslöts som alltid af andra ordinarie opponenten. —
Under de tvenne dagarne aflade de kungliga besök å flera
institutioner, naturligen först i botaniska trädgården hos den store Linné,
sedan hos Torbern Bergman i kemiska laboratoriet, där åtskilliga
experimenter anställdes för att roa de kungliga.3 Vid besöket å
bi-blioteket meddelade drottningen, att hon ville dit förära de
orien-tabska handskrifter, som hon inköpt efter den i Palestina aflidne
utmärkte botanikern dr. Fredrik Hasselqvist.
Vida viktigare än det kungliga besöket med dess festhgketer voro
de förhandlingar, som under och efter detsamma försiggingo i
konsistoriet under prinsen-kanslerns ledning. Redan i den sent på
aftonen den 5 september hållna sessionen bann prinsen bringa åtskilliga
frågor å bane. Då studentväsendet kom på tal, förklarade ban sig
i synnerhet vilja hafva reda på noblessens tillstånd. Konsistoriet
upplyste då, att som denna icke var förbunden att ingå i nationerna
ej heller själf bildade en sådan, ocb få stodo under en professors
särskilda tillsyn, hade man just ingen kontroll öfver deras studier ocb
lefverne; Amnell lade till, att under hans rektorat på våren hade
ganska få af den då icke så fåtaliga noblessen anmält sig till
föreläsningar. I dessa meddelanden hafva vi väl att söka anledningen
till att prinsen nästa år skapade en adelsnation. An mera öfver-
1 Schönberg fann dem »mediocra» i jämförelse med Ihres »ståtliga»
teser (bref t. Lidén 19 nov. 1767, Ups. Bibi., G. 151: b). Omdömet är
väl hårdt, ehuru det är sant, att de till innehållet ej vittna om hvad man
kallar esprit och äro tungrodda i formen.
2 Se Kons. prot. 9 sept. (Bill. 4, s. 248), Lidéns egen berättelse i sin
själfbiografi. (Ups. Bibi., X. 273) och Sleincours bref till Lidéns far
27 sept. (orig. i Ups. Bibi., G. 151: b).
3 Gjörwell uppger orätt i sina ofvannämnda Tidningar, att
Wallerius utförde experimenten. Bergman var nu prefekt och han har själf
beskrifvit hvad som uppvisades (bref t. Wargentin 29 sept. 1767 i
Ber-gianska saml. T. 14).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
