Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
420
nom. Frågan om bibliotekets ringa anslag till bokinköp upptogs
igen, och som konsistorium fasthöll vid det beslut, som fattats i
Höpkens tid att höja det från 300 till 1,000 dlr. smt., lofvade
prinsen föredraga saken för K. Maj:t.’ Den dyrbara Palmsköldska
handskriftsamlingens slutordnande låg honom ock om hjärtat.
Arbetet hade varit anförtrodt åt professorn i historia Olof Celsius och
sedan åt dennes efterträdare Georgii samt nu fortskridit så pass,
att 200 volymer voro färdiga. Prinsen uppdrog nu fortsättandet
åt ord. amanuensen Johan Hageman mot årligt arvode af 240 dlr.
smt. och gaf denne v. bibliotekarietitel för att soulagera honom,
att han förra året förbigåtts af Filenius. Den vid samma tillfälle
förbigångne e. o. amanuensen L. Hallencreutz blef lika så tröstad
med, att han fick öfvertaga vården om myntkabinettet, som
aflidne v. bibliotekarien E. Ziervogel skött i många år.
Stipendiefrågan väcktes af Amnell, som framhöll, huruledes
genom myntets fall och prisernas stegring de kungliga stipendierna
numera blifvit alldeles otillräckliga för sitt ursprungliga ändamål
att helt underhålla en student, och att det därför vore bättre att
använda dem till premier. När så konsistoriet kommit att nämna,
att stipendierna uppkommit först, sedan kommunitetet med dess
fria spisning indragits på den grund, att fonden varit otillräcklig,
tog prinsen till ordet och förklarade, att detta vore att beklaga,
då dylika inrättningar ännu funnos utomlands och medförde
särdeles nytta vid undervisningen; han begärde därför utredning af
konsistoriet rörande det gamla kommunitetets inrättning, orsaken till
dess fall och om det med hänsyn till universitetets ekonomi och till
ungdomens nytta kunde återupprättas.2 Redan tidigare under
sammanträdet liade han påmint om vikten af, att konsistoriet så fort
som möjligt inkomme med det betänkande om undervisningsverket,
som han i sessionen den 5 ålagt det. Hans uppfattning af den
tilltänkta reformens egentliga syfte framgår tydligt nog däraf, att
han nu säger, att ungdomens förkofran i studier och seder vore det
enda medel, hvarigenom skickliga ämbetsmän kunde beredas.
Häraf synes, att prinsen delade den skefva uppfattning af
universitetsstudiernas uppgift, som äfven uppfostringskommissionen i sin tid
uttalat och konsistorium en gång vederlagt, nämligen att univer-
1 Se ofvan s. 390, där jag ock meddelat, att den definitiva lösningen
skodde först 4 nov. 1772 efter Gustafs uppstigande på tronen.
Huruvida han som kansler någonsin anmält ärendet för K. Maj :t, är mig obekant.
2 Om kommunitetsfrågan först nu slog ned i och tände Gustafs eldiga
fantasi, eller om han förut närt tanken, är tyvärr ej bekant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
