Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
421
sitetets egentliga uppgift var att utbilda ämbetsmän.1 Som
ytterligare motiv för sin ifver att få klarhet i denna sak anförde han, att
det skulle ömma honom, om felet i undervisningen, som till
äfventyrs låge i författningarna eller i föräldrars sätt att taga saken,
dock skulle skjutas öfver på universitetet. Jag befarar dock, att
ban i djupet, åtminstone i viss grad, delade den allmänna
opinionen, att universitetet hade icke ringa andel i skulden för
öfverkla-gade brister i undervisningen, och att hans uppfattning af reformens
art var väl ytlig och ensidig. Som vi sedan få se, hade han icke trängt
in i frågorna om bristerna i studiesättet och examensväsendet i deras
helhet, livad han syftade på var någon åtgärd, som i form af ett
kombineradt seminarium och kommunitet kunde främja utsikten
att utbilda dugliga ämbetsmän helst af adel.
Bland öfriga saker som konsistoriet trodde sig böra anmäla var,
att man börjat förmärka någon benägenhet hos mindre välartad
ungdom att infinna sig förklädd vid bröllop och samkväm, trots
att konstitutionerna härför pålade relegationsstraff. När så
Am-nell upplyste, att han under sitt rektorat sökt råda bot härpå
genom att låta vakten, hvilken tid på dygnet än dylikt inträffade,
gripa de brottslige och inställa dem hos honom till förhör, men att
denna åtgärd haft sina nackdelar, i det de gripne understundom
befunnits vara gesäller eller underofficerare, som icke hörde under
universitetets jurisdiktion, behagade prinsen, under ogillande af
oseden och gillande af Amnells åtgärd, som därföre kunde tills vidare
användas, anbefalla konsistoriet att inkomma med skriftligt
betänkande om ett betryggande sätt att afvärja dylika oordningar.
Åtskilliga andra ärenden, några ej utan verklig vikt, förekommo
i öfrigt vid det långa sammanträdet.2
Ofvan nämdes något om den kungliga resolution af detta år,
genom hvilken universitetets exekutionsrätt skyddades mot
intrång af landshöfdingeämbetet. Stridsfrågan var gammal. Redan
1747 hade konsistoriet anfört starka klagomål hos kanslern öfver
landshöfdingens missaktning för dess genom privilegierna lagfästa
jurisdiktion.3 Den skarpa skrifvelsen var säkerligen uppsatt af
professor J. E. Fick, som 12 år senare i en akademisk afhandling »de
jurisdictione academica» med mycken stramhet vidlyftigt
utvecklade den rundliga doms- och exekutionsrätt, som i hans tanke var
1 Se ofvan s. 239 ff.
2 Frågan om disputationsutdelningen behandlas längre fram i
sammanhang med dess upphäfvande 1768; flere af de andra få sin plats i detta
arbetes andra afdelning.
3 So kons. t. kanslern 7 juli 1747 (Bih. 3, n. 145).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
