Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
437
till föga mer än en formalitet. — Talrika andra viktiga frågor bragtes
på tal särskildt af Linné, men jag måste här förbigå dem, flertalet
komma att på sina ställen beröras i nästa afdelning. För
kuriositetens skull kan dock nämnas, att Rabenius protesterade mot hvarje
monopol på vetenskapernas område; han frågade, hvarför det skulle
vara en student eller magister, som kunde läsa processen bättre än
han, betaget att göra det.1
När konsistoriet slutat, tog prinsen-kanslern till ordet. Efter
hvad som passerat i konsistoriet den 6 oktober, stod det nog för alla
närvarande klart, i hvilken riktning hans anförande skulle gå. För
läsaren åter kan kontrasten mellan konsistoriets allt omfattande
diskussion och prinsens snäfva begränsning af hvad som nu borde
göras ej synas annat än väl stor. Men förklaringen är ej så svår att
finna. Den unge kronprinsen, som lifligt kände sin beroende
ställning och med sitt högt flygande sinne och sina litterära intressen
kanske kände sig kallad att inviga en ny tid vid universitetet, har
säkerligen varit ifrig att taga itu med ett rensnings- eller rättare
reformarbete, som både kunde lyfta det i hans ögon något föråldrade
universitetet och tillika bidraga att skänka anseende och popularitet
åt hans person. Om djupet och den stora innebörden af de frågor,
som här berördes, har han säkerligen haft ett ganska otydligt begrepp.
Ännu ung och oerfaren och särskildt saknande djupare kännedom
om universitetets väsen och dess dåvarande lif, har han med sitt
lifliga sinne önskat att snabbt komma till ett gripbart resultat.
Lövenhjelms idé om skapande af seminarier efter förebild af de engelska
colleges har då starkt slagit an på honom, och han har
koncentrerat sin uppmärksamhet därpå under förbiseende af öfriga talrika
och långt viktigare sidor i en universitetsreform, och det så mycket
hellre som tanken stämde så väl tillsammans med hans önskan att
omskapa andan hos den adliga ungdomen, hvilken enligt hans åsikt
var kallad att öfvertaga statens ansvarsfullaste ämbeten.
Prinsens anförande var, som man väl kunde vänta, till formen
vältaligt, men hvad innehållet angår blandades sunda tankar däri
på ett förunderligt sätt med fördomar och bristande blick för mål
och medel. Han begynte med några vackra ord om religionens och
sedernas betydelse, de voro mera nyttiga för ungdomen »än
Aristoteles Categorier och Homeri grekiska verser», tyvärr kunde häri en
1 Det kan nämnas, att d. 25 april 1767, då förslag sattes till
kemieprofessuren, hade Rabenius opponerat sig mot att förre kemie docenten
Kcwenter förklarades inkompetent, emedan ban nu mera vore
källarmästare. R. ansåg, att hans ställning som borgare icke var något hinder
»såvida vanligt är att vid akademien antaga ämnen från alla stater».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
