- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
453

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

453

dock dessförinnan under den korta tid lian innehade professuren
lyckats sätta en riktig storm i rörelse genom det ryktbara tal han
höll vid sin professorsinstallation: Om handaslögdernas företräde
för åkerbruket. I detta om verklig skarpsinnighet vittnande
och på originella iakttagelser rika tal utvecklade Christiernin,
hurusom landtbruket, trots den stora betydelse det ägde, dock icke
kunde blomstra utan i växelverkan med en liflig industri och handtverk,
som skaffade det afnämare och det helst i eget land; landtmannen
finge ej pris på sina varor, förrän städer och industri vuxit upp.
Han tillät sig dock i sitt som ofta oförblommerade och drastiska
språk att härvid begagna uttryck, som lätteligen kunde såra
Sveriges landtmän. Så hette det, att »Konstnärer äro alltid slugare,
tilltagsnare och mera belefvade än bönder», att »de länder, hvari
endast idkas åkerbruk och boskapsskötsel hafva blott tröga,
sömnaktiga och oförståndige invånare» och att »ju mindre handtverk
och handaslögder öfvas i ett land, desto grofvare och obehagligare
äro sederna och lefnadssättet». Mössorna på riksdagen blefvo belt
naturligen uppretade af detta angrepp mot deras ekonomiska
program och sökte få författaren näpst genom ett ständernas beslut
om åtal. Bondeståndet, som kände sig direkt angripet, tog först
upp saken och beslöt åtal, präster och borgare anslöto sig, men när
adeln underlät att yttra sig i saken, ledde anfallet icke till någon
påföljd.1 De samtida försök, som en kapten Gedda och
kommerserådet A. Nordencrantz gjorde, att i konsistoriet anlägga process
mot Christiernin, gåfvo endast denne anledning att bombardera
detsamma med memorialer, i hvilka han ohejdadt gaf luft åt sin
grälsjuka, sin advokatoriska skärpa och sitt heta lynne; konsistoriet
fann slutligen på den utvägen att visa saken ifrån sig till hofrätten
på den grund att parterna voro frälsemän.

I början af hösten aflade prins Gustaf ett besök i Upsala för
att förevisa dess största märkvärdigheter för sin morbroder prins
Henrik af Preussen, som gästade det svenska hofvet. Det gick som
vanligt i flygande fart. Prinsen, som undanbedt sig alla orationer
och disputationer, anlände med sin höga gäst den 18 sept. klockan
sex eftermiddagen, besåg biblioteket, där Ihre fick förevisa
Ulphi-las, besökte därpå theatrum oeconomico-mechanicum, för hvilket
Berch redogjorde, och sist laboratorium chemicum, där Bergman
fick göra några experimenter, hvilka afslötos först vid tiotiden på
kvällen. Följande dagen besågs domkyrkan klockan tio fm., där
Erik den Heliges ben framtogos, och gustavianska grafhvalfvet

’ Malmström (i, s. 311.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0471.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free