Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
452
kände, då han den 26 juli insände förslaget till K. Maj:t, men den
som blef nämd var Annerstedt den 17 sept. 1770.1 Denne fick dock
ej länge njuta af segern, han afled redan den 12 maj följande år, och
Hesselgren, som äfven nu fått första rummet, nämdes den 30
december 1771. Härigenom åter blef omsider säker utsikt öppnad för Karl
Aurivillius till den plats, till hvilken han långt före detta varit
själfskrifven och äfven bort befordras; den 1 april 1772 nämdes lian
till professor i orientaliska språk.
Nästan samtidigt med Mathesii professur hade äfven professuren
i juridisk ekonomi, som 1741 skapats och besatts med A. Berch,
blifvit ledig, sedan denne på sin ålders dagar den 18 jan. 1770 kallats
att som räntmästare sätta universitetets hotade ekonomi på
säkra fötter. P. N. Christiernin, som i 11 år skött adjunkturen i ämnet
och nu i två år förestått professuren samt dokumenterat sig som
både jurist och nationalekonom, liade bort varit så godt som
själfskrifven. Han fick dock blott 13 röster (af 21 röstande) till första
rummet, när förslaget den 12 juni 1770 sattes i prinsens närvaro,
och bland dessa saknades juridiska fakultetens.2 Saken uppehölls
genom klagomål af flere medsökande, däribland professor
Borgströ-mianus Lostbom, som ansåg, att hans ämne privatekonomi borde
gifva honom företräde, så mycket mera som han var den ende
professorn bland de sökande. Han fick svar på tal, ty de som alldeles
förbigått honom afgåfvo en besk förklaring,3 i hvilken särskildt
påpekades, att Lostbom gjort en oförtjänt hastig lycka, i det han vid
unga år, utan ådagalagd insikt i ekonomi eller juridik och utan
förslag af konsistoriet, kallats till sin professur. Och därpå nämde
K. Maj:t Christiernin den 24 okt. 1770. Vi skola strax se, huru denne
nästa år bytte bort platsen mot den i teoretisk filosofi. Ilan hade
1 I öfvermodig tillförsikt om seger tyckes Annerstedt varit nära att
fördärfva siu sak. Den väl underrättade Gjörwell skrifver 4 sept. 1770
till Lidén (Ups. Bibi., G. 151: c), att det ej är så visst med Annerstedts
befordran, emedan ban haft »nog ovarsamma utlåtelser hos Riksrådet
Hermansson ».
! Rabenius satte Christiernin i tredje rummet. Hans motiv var,
att ehuru C. som adjunkt arbetat träget i sitt ämne, hade ban dock
begynt detta studium sent; i tidigare år hade hans studium egentligen varit
matematik, fysik, moral och teologi, »uti hvilka hans mästa force ännu
förmodligen lärer ligga». Ilan satte Lostbom först, emedan denne visat
goda insikter i professurens ekonomiska del och snart borde kunna, efter
han var en ung man, fylla hvad som brast i den juridiska delen. Detta
votum tyckes mig tyda på, att partiståndpunkten vägt tungt hos mössan
Rabenius. — Risell röstade lika med Rabenius, Solander åter satte
adjunkten Nils Wall i första rummet för hans långa tjänst, i andra Christiernin.
3 Utan dato i kons. arkiv, Lit. ad varios.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
