Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
457
ning för laga former, i intetdera afseendet var konung Gustaf så
noga, han såg däri pedanteri och enfaldig fördom1 och fann obekvämt
att hafva en kansler, som icke villigt fogade sig i alla hans önskningar,
hvarföre det icke heller är otroligt., som en samtida berättar, att
ban slutligen önskat, att Rudenschöld skulle lämna sin plats.2
Sannolikt har äfven den gamle kanslerns med den Karolinska
traditionen sammanhängande intresse för den klassiska bildningen föga
harmonierat med den unge konungens förkärlek för den moderna
vitterheten och de lefvande språken samt med hans önskan att se en
värdig plats beredas modersmålet, detta ärans och hjältarnas språk,
inom det akademiska lifvet.
Hattregeringens störtande i april 1772 skilde Rudenschöld från
hans rådsämbete och borde väl äfven hafva skilt honom från
kans-leriatet, Gustaf Bonde hade 1739 vid sitt entledigande ur rådet
uppfattat saken så. Men Rudenschöld fortfor nu att utöfva sitt
ämbete, sannolikt har Gustaf III önskat det, och det nya
Mössrådet möjligen tills vidare blundat för saken. Men det väckte
uppseende ute i landet, som synes däraf, att tidningen Dagligt Allehanda,
som stod Mössorna nära, framkastade den frågan, hvilken som var
kansler i Upsala och hvarför man där icke medhunnit att välja ny
kansler, såsom ju redan skett i Lund;3 och inom riksdagen har man
ansett, att Rudenschöld var skild från sitt kanslersämbete.’’ Den
snart inträffade revolutionen den 19 augusti gjorde slut på
tvetydigheten i hans ställning; visserligen nekade ban då att åter
inträda i rådet men bibehöll sitt kanslersämbete.
En professorsutnämning vid denna tid och ett därmed nära
sammanhängande tjänstebyte förtjäna ett särskildt omnämnande.
Tilldragelsen tog sin upprinnelse i prins Gustafs kanslerstid, men
1 Se Gustafs af Odhner 1, s. 588 och af A. Hultin i hans arbete: G.
P. Creutz, Ilfors 1913, s. 328 citerade ord i bref t. Schröderheim 10 juni
1783, där konungen talar »om de prejugéer, som skämma bort våra
aca-demici och som under den siste kanslern hade så när förlorat bela detta
verk ...» Tyvärr har den samvetsgranne Odhner, som ej närmare kände
Rudenschölds verksamhet, häraf låtit sig förledas att säga, att
kansleria-tet låg i svaga händer.
■ Mallet t. Wargentin 14 sept. 1781 (orig. i Vet. Akad.): »Jag är rädd,
att konungen är prevcnerad mot H. E. grefve Rudenschöld, för det han
ej vill släppa cancellariatet.»
3 Dagl. Allehanda 26 juni 1772. Efter Hjärne, som afsattes
samtidigt med Rudenschöld, hade man i Lund valt grefve M. Falkenberg,
den enda Hatt, som 1772 inkom i rådet.
4 I justitiedeput. protokoll 6 juli 1772 rörande Rabenii ännu
ofulländade arbete heter det: »emedan kongl, academien ej ännu är
protek-terad af kansler» (kopia bland jurid. fak. acta).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
