Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
458
fick sitt ändtliga slut först i Rudenschölds. Vi minnas från ofvan,
huru akademinotarien juris doktor Henrik Frosterus lyckats att
genom sina vänner inom Hattpartiet förskaffa sig sekreteraretitel
och ett arvode af statsmedel för sitt juridiska arbete och, om icke
Höpken så kraftigt, trädt emellan, äfven skulle fått sin vilja fram
att blifva e. o. professor. Han hade därefter på samma väg lyckats
utverka sig tjänstfrihet 1769, men ej nöjd härmed ville han
gärna äfven åtkomma en professur, och när detta ej lyckats 1770 med
professuren i juridisk ekonomi, till hvilken Christiernin belt
naturligt föredrogs framför honom, trodde han sig se en ny utsikt
öppnad, då professuren i teoretisk filosofi blef ledig genom K. Asps den
6 aug. 1770 beviljade afsked. För utomstående borde det synts
orimligt att en jurist skulle erhålla en dylik plats, men Frosterus kar
räknat på sina politiska förbindelser, och han missräknade sig icke,
ty förunderligt nog fick ban slutligen densamma. Därvid bar dock
tillgått på ett underligt sätt.
När konsistoriet den 13 dec. 1770 satte upp förslag, hade
Frosterus icke ens fått plats å detsamma, ty därå uppfördes fil.
adjunkten O. Herweck,1 akademisekreteraren G. A. Boudrie och fil.
adjunkten L. J. Palmberg. Frosterus hade dock inom filosofiska
fakulteten fått åtskilliga röster och, besynnerligt nog, satts i första
rummet af professorn i praktisk filosofi J. Sleincour.2 Frosterus
tvekade ej att genast inlägga besvär hos K. Maj:t, i hvilket ban
påstod, att philosophia theoretica särskildt logiken stod i
innerligt samband med juridiken, och påpekade, att om man toge hänsyn
till filosofiska fakultetens omröstning, som borde väga tungt, hade
ban där fått flera röster än Palmberg, som blott fått två, samt
slutligen att de medsökande adjunkterna njöto tvä till tre gånger större
lön än han, men hade vida mindre att göra än ban haft. öfver
dessa besvär, som remitterats den 14 januari, förklarade sig
konsistoriet den 7 februari. Det framhöll, att hvarje röst i konsistoriet
borde väga lika, att tjänstemeriterna vägde vida tyngre å hans
med-täflares sida3 och framför allt, att Frosterii arbeten legat uteslu-
1 Alla 22 närvarande gåfvo Hervecli röster, däraf 11 till första rummet.
2 Sleincour» votum innehåller egentligen ett utfall mot dem, som
ej satte nog värde på den Leibnitz-Wolffiska filosofien. För öfrigt gaf
endast Duræus inom filos, fakulteten första rummet åt Frosterus, af de
öfriga tio gåfvo fem honom röster, mest till tredje rummet. Det föll
dock ingen jurist in att rösta på Frosterus till en filosofieprofessur.
3 Konsistorium upplyste, att Ilewech varit först docent i 15 år och
så adjunkt i ämnet i 5 år (sedan 1765), Falmberg docent i 7 år, innan
han 1762 blef adjunkt, Frosterus juris docent sedan 3 år, då han 1761
blef kanslist. Om Frosteri docentår tog dock konsistoriet miste, han
blef det redan 1756.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
