Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
462
vid framtida vakans den 1761 för Risell skapade lärostolen i svensk
statsrätt. Han erinrade om, att den förra blifvit som en professio
»oeconomiae et juris commerciorum» inrättad efter A. Berchs
»kunskap ocb incHnation». Såsom ekonomisk professur vore den
öfverflödig, sedan också den Borgströmianska inrättats (ban antydde
tillika, att äfven detta ämne just icke kade sin plats vid
universitetet), för jus commerciorum behöfdes lika litet särskild professur
som för jus metallurgicum eller jus militäre; giftigt nog tillade ban,
att bästa beviset på den ringa verkan af professurens inrättande
vore, att då adjunkturen i ämnet nyss varit ledig, hade blott en
sökande och »den af nog obekante profecter» anmält sig.1 Man
kan godt förstå, hvad det skulle smaka den gamle Mössan att
försöka upprifva några af Hattarnes skapelser, man blott förvånas,
att en så varm vän af universitetet som han och så föga vän af adelns
företräden skulle velat lägga på universitetet hela kostnaden för
stall-staten, en inrättning, hvaraf nyttan egentligen kom den adliga
ungdomen till godo; det var väl statsverkets tillstånd som dref honom
till förslaget, och ban tröstade sig kanske med att förslaget i sin
helhet icke skulle öka utan snarare minska universitetets utgifter samt
på samma gång blifva en tuktan åt Hattarne. Hela saken
afstannade genom att Gustaf III:s revolution kom emellan.
Mera välvilja andades ett annat memorial, som Serenius
inlade vid samma riksdag,2 det visar dock lika fullt, huru benägen
man var inom riksdagen att lägga sig i alla möjliga detaljer af
universitetsförhållandena. Serenius hade studerat det 1769 tryckta
protokollet rörande konsistorieöfverläggningen i prinsens närvaro
den 13 okt. 1768 och däraf fått anledning att föreslå reformer på
åtskilliga områden. Några kunna förtjäna att här beröras. Han
föreslog att blifvande magistrar skulle befrias från examina för de
nytillkomna professorerna i statsrätt, juridisk ekonomi,
privatekonomi och kemi,3 och att i filosofie kandidatexamen man ej skulle
fordra betyg i alla ämnen, utan att blott språken skulle vara
obligatoriska, och i öfrigt den, som gjort väl reda för sig i vissa ämnen,
godkännas. Excrcitiedisputationen (den blifvande kandidatens
första disputation) borde för kostnadens skull inskränkas till teser på
1 Detta syftade på Krister Berch, som 2 dec. 1770 fått
adjunk-tnren efter Christiernin.
2 Detta memorial, också af 20 juni 1772, är tryckt i Bih. 4, n. 81.
5 Examina för de två första voro preliminära förhör, då ju dessa
bägge professorer ej sutto i filos, fakulteten. Privatekonomi och kemi
hörde åter till denna, och Serenius måste således mena, att dessa ämnen
ej skulle vara obligatoriska för filosofie - kandidaten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
