Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
465
utnämt docenten P. Svedelius till e. o. adjunkt i filosofiska
fakulteten, dock som det hette »utan statens gravation». När denne
så gjort verklig adjunkts tjänst i fem år utan någon lön, fann han
detta hårdt och begärde hos kanslern att blifva ihågkommen med
någon lön. Konsistoriet måste med oro se framställningen, ty hvem
garanterade för att man ej kunde blifva öfversvämmad med dylika
e. o. adjunkter, det blef ock fallet i Rudenschölds tid. Det
svarade kanslern 2 mars 1772, att dess ekonomiska ställning vore
ganska betänklig,1 och att Svedelius så mycket mindre hade att
beklaga sig, som ordinarie adjunkter och likaså professorer ej sällan fingo
arbeta hka mycket och lika länge utan lön. Den sparsamme kanslern
afslog också den 17 mars Svedelii begäran. — Ett annat dylikt fall
förekom strax därefter, då Gustaf III, som omsider fått ögonen
öppna för J. H. Lidéns rika begåfning och djupa bildning, hvarför han
ock den 8 sept. 1770 utan Lidéns ansökan nämt honom till adjunkt
i Lund, kom sedan på den i sig riktiga tanken, att det vore än bättre
om Lidén kunde få stanna i Upsala. I denna afsikt lät han genom
Rudenschöld göra förfrågan hos rektor, om icke Lidén kunde,
därest han gjordes till e. o. vice bibliotekarie, fä någon lön mot villkor
att sköta det Cronstedtska biblioteket, som Gustaf skänkt.
Härom ville man ej höra talas i Upsala, dock ingalunda därför, att icke
Lidéns duglighet var allmänt erkänd utan för principens skull;
under sådant förhållande måste kanslern och konungen, som ej ville
tvinga sin vilja fram, släppa förslaget, ehuru med tydlig förargelse
å den senares sida.2 Här hämnade sig, att Gustaf 1766
godtyckligt dragit fram den oduglige Filenius vid biblioteket, annars
hade ju utan större svårighet plats kunnat där skapas för Lidén.
En af Rudenschölds första kanslersåtgärder var, att som
medlem af den återuppväckta uppfostringskommissionen sätta igång
igen det arbete på konstitutionernas revision, som samma
kommission mer än 20 år tidigare bragt å bane, men som sedermera
afstannat, säkerligen ej minst därför, att universitetet själft för en sådan
revision ej ägde något synnerligt, om ens något intresse.3 Den 29
1 Kamrer linda hade i sitt memorial d. 14 febr. 1772 (kons. acta)
erinrat, att där fanns skulder à 97,000 dlr. kpt., som måste snart gäldas,
att universitetet på de sista 4 åren måst tillgripa 132,000 dlr. kpt. af sitt
kapital för att möta diverse större utgifter och slutligen att genom
Julin-sköldska ackordet stora fordringar bundits i fast egendom.
2 Se kanslerssekretin t. Lidén 12 mars och 0 april 1772 (Ups.
Bibi., G. 151: d). Det sista slutar med orden, att kanslern låter bero
»vid ett misslyckadt försök och en vanmäktig bevågenhet». Obs. att
detta skedde före revolutionen d. 19 augusti.
3 Om kommissionens förslag på 1740-talet se ofvan s. 239 ff. Sekreta
Urs. Univ. Hist. in, 1. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
