Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
466
nov. 1771 aflat kommissionen, i hvars spets Rudenschöld stod, en
skrifvelse till prokansler och konsistorium, hvari den under
erinran, att den för flera år sedan inhämtat och granskat konsistoriets
anmärkningar öfver konstitutionerna, begärde, att som sedan dess
flera författningar och inrättningar blifvit gjorda vid universitetet,
hvilka vid konstitutionernas utgifvande borde iakttagas,
konsistorium ville med första afgifva ytterligare betänkande i saken
»lämpadt efter förbemälte samme författningar». Konsistoriet utsåg
redan den 16 dec. till ledamöter i denna kommitté professorerna
Amnell, Christiernin, Linné, Georgii och Melander.1 De
deputerade sammanträdde den 10 febr. och hade sitt betänkande färdigt
den 6 april;2 konsistoriet tog det dock icke under behandling förrän
den 20 juni och uppsköt då saken ytterligare till hösten, efter
filosofiska fakulteten ännu icke yttrat sig3 och så många voro borta
om sommaren. Men när hösten kom, var revolutionen gjord, och
tankarna väl däraf tillräckligt distraherade; först vid Rudenschölds
första besök i konsistoriet den 15 okt. 1772 rörde rektor vid saken
genom att fråga, om arbetet skulle fortsättas, hvartill kanslern
svarade, att det borde så fort som möjligt bringas till slut. Emellertid
omförmäla icke protokollen, att saken sedan tagits under
behandling, ej heller rör Rudenschöld vidare vid densamma, hvaraf man
torde vara berättigad att sluta, att det blifvit bekant, att konungen
själf fann saken öfverflödig.
Då de deputerade icke fått i uppdrag att företaga någon
genomgripande revision, utan blott att inarbeta de ändringar, som nyare
författningar gjort nödiga, hvartill de själfva lade uppgiften att
anmärka, hvad som »genom tidernas skick kommit ur bruk», kan
man ej vänta, att deras arbete skall vara af synnerligen stor
betydenhet för kännedomen om konstitutionernas historia; det. rörde
sig ju mest om att på det gamla klädet fastsy de klutar, som de lag-
utskottet har vid 1756 års riksdag d. 19 juni anhållit lios K. Maj:t, att
upp fostringskom missionen måtte utarbeta förslag till nya konstitutioner
och därpå låta trycka det jämte vederbörandes påminnelser i så god tid,
att det kunde föreläggas ständerna vid nästa riksdag (Riksdagstidn.
1756, s. 125). Mig veterligen förde detta ej till någon åtgärd.
1 Med anledning af att Christiernin genom bytet med Frosterus blef
professor i filos, fakulteten, insattes Frosterus i hans ställe i kommittén
som jurid. fak:s representant, hvarjämte teologerna fingo ännu en i
Hes-selgren.
3 Se Bih. 4, n. 79.
3 Häraf borde väl följa, att teolog, och jurid. fakulteterna också
behandlat ärendet: emellertid finns ej spår af en deras behandling, lika
litet som filos. fakult:s protokoll utvisa, att denna rört vid ärendet.
Medic. fakultetens yttrande är tryckt i Bih. 4, n. 80.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
