- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
495

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•495

senare möjligen Melander själf.1 De bägge herrarna skonade ej
hvarandra, men stridssättet var icke ilsket eller
giftblandadt.-Kanslern tog emellertid illa vid sig, och under besöket i konsistoriet
den 20 okt. 1773 uttalade ban sin förargelse öfver, att Upsala
tidningen lånade sig till införande af stridsskrifter, som icke gärna
kunde undgå att förorsaka skandal, efter författarne kunde
misstänkas att tillhöra universitetet.’’

Striden uppblossade igen och än starkare, då Melander i
vetenskapssocietetens acta för 1773 ytterligare utvecklade samma tes
i en uppsats med titel: »Cogitationes de excidio mundi». Ty
Christiernin var genast framme och lät en A. E. Tegman i hans
gradual-disputation »De philosophia falsa» angripa Melanders sats utan
att dock nämna dennes namn. I anledning häraf upplågade nu en
bitter tidningspolemik i Dagligt Allehanda. Först angrep en
matematiker, som dolde sig under namnet Metaphysicus,1 Christiernin
med skärpa, ban erinrade bland annat hånande, hurusom denne
1773 tillåtit sig att söka förlöjliga Melanders hypotes om en
fortgående minskning i solens massa på grund af värmeutstrålningen
genom att utropa: »Ho har någonsin varit upp till solen eller eljest
blifvit varse dess aftagande».5 Christiernin tog oförfäradt till
ordet under öppet visir och redogjorde för sina samtal med Tegman,
innan denne gaf ut sin afhandling, samt för dennes tankar, hvilka
ban då fann »så lärda och så djupsinniga, att jag fruktade det herr
Melander själf skulle baxnas för dem»; slutligen betonade ban de
många ställen i den heliga skrift, som ej läte sig förlika med
Melanders påståenden. Christiernin fick ytterligare hjälp af en
hofpredikant Waller, som under pseudonymen Malhematicus6 först delade
ut några loford åt bägge hållen, men därpå gaf sitt fulla
erkännande åt Christiernin, för att denne sökte ingifva ungdomen afsmak
för onödiga subtiliteter; ban slöt med följande egendomliga för
striden alldeles främmande utfall: »Jag håller billigt före, att något

1 Melander skrifver visserligen till Wargentin 23 febr. 1773
(Bergianska saml. T. 18): »Jag låter metaphysicum skrifva och jag tiger».
Men jag har med kännedom om hans lynne och särskildt hans antipati
mot Christiernin svårt att tro honom.

2 Artiklarna i Tidningar utg. i Upsala äro införda i n. 4, 0—II
och 22.

3 Se Bih. 4, s. 328. Kanslern syftade säkerligen äfven på en i samma
Tidningar n. 7 införd synnerligen skarp recension af F. Lebells disputation
»De eloqventia regis Salomonis.»

4 Om denna pseudonym dolde Melander, är mig obekant.

5 Se Tidningar utg. i Upsala 1773, s. 85.

6 Se Mallet t. Wargentin 23 febr. 1776 (Bergianska saml. T. 18).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0513.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free