Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•503
ganska obefogadt fått allmänna opinionen emot sig, som bure det
ensamt ansvaret för studenternas bristande mogenhet. I
konsistoriet antydde Melander den 21 juni i upprörda ord nidskriftens
lömska anklagelser. Den beskyllde professorerna för att skinna
studenterna med presidier ock kollegieafgifter, att gifva betyg i examen
ej efter kandidaternas insikter, utan efter den betalning, som
er-lades, och att de, ehuru fullt medvetna om bristerna i
undervisningen, lyckats inbilla kanslern, att allt stode väl till.
Disputationsväsendet häcklades såsom en verklig parodi på ett lärdomsprof,
afkandlingarna voro mestadels författade af professorerna, och
res-pondenternas okunnighet framträdde slående vid ventilationen.
Konsistoriet beslöt, att två exemplar skulle inköpas och efter
deras genomläsande beslut fattas. Melander hade emellertid
meddelat sig med kanslern, ocli den 6 juli kunde han upplysa
konsistoriet, att denne förklarat, att så fort konsistoriet inkomme med
sina anmärkningar, vore ban färdig att anmäla saken hos K. Maj:t
för vidtagande af nödig åtgärd genom justitiekanslersämbetet.
Konsistoriet ansåg dock, att alla borde hafva genomläst skriften,
innan ärendet företogs till slutligt afgörande. Det ser likväl ut
som om detta icke gjort någon synnerlig verkan, eftersom tre
månader senare den 9 oktober konsistoriet gaf Amnell i uppdrag
att genomgå arbetet och anteckna alla anstötliga ställen. Kanslern
tyckte väl, att det gick något långsamt med saken, och att
konsistoriet icke visade tillbörlig månhet om universitetets anseende, ty
strax efter sin hemkomst till Stockholm aflat han en skrifvelse i
saken.1 Han sade däri, att han haft försyn för att röra vid denna sak
under sitt sista besök, efter kan visste, att den var föremål för
konsistoriets undersökning, men han ansåg sig böra påminna om, att
konsistoriet ej läte saken draga för långt ut på tiden, själf skulle
kan, så fort det yttrat sig, icke låta något fela för att universitetet
skulle erhålla full satisfaktion.
En sak i nidskriften, tillade ban, hade dock fäst käns
uppmärksamhet. När denna talade om författareskap^ till
disputatio-nerna, lät den förstå, att professorerna mest vore författarne,
ehuru detta icke angåfves å disputationen, och att detta tilläte en res-
tala 1770, att de först då läst den (Hagström t. Wargentin 10 jan. i
Ber-gianska saml. T. 17, Schönberg t. Lidén 4 juli i Ups. Bibi., G. 151: e).
Den förre fann kritiken behöflig, tydligen därför att han fann den äldre
mer humanistiskt anlagda undervisningen stå i vägen för den
naturvetenskapliga. Den senare fann eget nog boken kvick, ehuru han ej var blind
för orättvisan i det mesta af dess kritik.
1 D. 1 nov. 1773 i Bih. 4, n. 90.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
