Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•502
upptagen af K. Maj:t själf, som den 19 febr. 1768 skrifvit till
prinsen-kanslern om det maktpåliggande i, att den ungdom, som sökte
befordran i rikets tjänst, äfven öfvades vid universitetet i det som
tjänade till vinnande af ett rätt och redigt skrifsätt. Och filosofiska
fakulteten tog då med anledning häraf frågan under behandling
samma höst, hvarvid alla förklarade, att de aldrig underlåtit och ej
heller framdeles skulle göra det att handleda ungdomen i svenska,
hvarjämte Ihre meddelade, att han nästa termin skulle gifva
undervisning i svensk skrifning »som tillförene ofta skett».1
Universitetet hade detta år förlorat en af sina största prydnader,
den store läkaren arkiater Nils Rosén. Sedan kanslern nu vid
besöket erinrat om hans utomordentliga förtjänster och tillika
meddelat, att änkan hade åtta omyndiga och medellösa dotterbarn2 att
försörja, men att hon icke ansett sig kunna begära dubbla nådår
efter den nyss aflidne mannen, efter hon själf befann sig i bärgad
ställning, beslöt konsistoriet under fullt erkännande af Roséns stora
förtjänster om vetenskapen att hos K. Maj:t anhålla om dubbelt
nådår för änkan. Dylika dubbla nådår, förut knappast ifrågasatta,
blifva från och med Gustaf III:s tid till regel; huru detta åter
minskade utsikten för en nyutnämd professor att åtkomma sin lön,
säger sig själft, och vi hafva sett exempel därpå ofvan i Svedelii sak.
Vid det nu omtalade besöket berörde kanslern icke offentligen
en sak, som då säkerligen upprörde sinnena vid universitetet och
som därför knappast kunnat undgå att vidröras, åtminstone i hanö
enskilda samtal med de akademiska fäderna. Om våren 1773 hade
i Stockholm utkommit en anonym nidskrift: »Specidator
paideusio-philus» författad af en student Karl Hvahlström,:t som i de mörkaste
färger och på det mest vanställande sätt utmålade universitetet
och dess undervisning.-1 Den rätt digra skriften, som ingalunda
utmärkte sig för någon kvickhet, måste dock förefallit samtiden
rätt pikant, skvallret finner alltid talrika villiga och lättrogna
lyssnare,5 hvilket nog här så mycket mer var fallet, som universitetet
1 Fil. fak. prot. 2 och 26 nov. 1768.
2 Barn af den 1767 aflidne professor Sam. Aurivillius, alla sedan
adlade llosén von Rosenstein, en af dem var den blifvande ärkebiskopen
Carl v. Rosenstein.
’ Enligt uppgift af Warmholtz (Bibi. Svio Göth., n. 9165) var han
informator för några Rosenhanar.
’ Naturligtvis har författaren här och där satt fingret på åtskilliga
missbruk. Diverse kulturhistoriska upplysningar, ej utan intresse, kunna
ock afvinnas skriften.
5 Man tyckes kunna sätta i fråga, om nidskriften blifvit hastigt spridd
kring landet, då sådana män som J. O. Hagström och A. Schönberg om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
