- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
531

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•531

af sanningen hette här, att dock inga ovänliga eller oanständiga
ordasätt hade förekommit icke heller några personligheter, än
mindre injurier. Saken förtjänte därför icke de förhatliga färger, hvari
den utmålats, den kunde betraktas som ett utbrott af svaghet och
öfverdrifven lärdomsifver, men ingalunda som något, som kunde
föra till laga åtal. Till sist beklagade sig den hederlige kanslern
öfver att det skulle inträffa just i hans tid, att universitetet blifvit
föremål för oförtjänta tillmälen, i det hvar och en, den okunnige
allra mest, trott sig kunna bedöma dess verksamhet och begärligt
satt tro till alla vrånga uttydningar, som kunnat beröfva
universitetet det förtroende, som dock dess lärares både nit och
uppförande så väl förtjänte. Dylikt kunde ej annat än ytterligare
nedtynga hans i sig själft så besvärliga kall, som han endast på
konungens befallning åtagit sig och som endast kunde lättas, om konungen
hyste en mild tanke om universitetet och ett nådigt förtroende till
dess kansler. Brefvet borde af väpnat en rättvis konung och gjorde
det väl äfven.

Men de skyldige fingo sitt straff, därigenom att vid ärendets
föredragning d. 10 sept. konungen utnämde den som stod på tredje
rummet, teol. adjunkten E. Hydrén. Förgäfves hade Palmberg gått in
till kungen och erinrat om något löfte, som denne en gång gifvit, samt
att ban sju gånger stått på akademiska förslag, hunnit 63 års ålder
och med sin hustru lefde i de mest tryckande villkor.1 Det blef
fruktlöst, ban hade ju ock själf förskyllt sitt hårda öde, och ban fick nu
nöja sig med att efter sin lycklige 19 år yngre medtäflare erhålla
den teologiska adjunktur, som denne lämnade, först vid 82 års
ålder nådde ban omsider fram till en teologisk professur.
Christiernin åter hann aldrig därhän, lyckligt nog för fridén i denna
fakultet.

Det torde icke vara alldeles omöjligt, att de angrepp mot
universitetet, som samma vår gjordes i Dagligt Allehanda, hafva
bidragit att ingifva konungen en ofördelaktig tanke om universitetet,
innan han hann blifva upplyst om sakens rätta sammanhang.
Ofvannämda tidning hade redan under de föregående åren då ocli då
intagit artiklar innehållande antydningar om studenternas
våldsamma framfart och öfverflödiga lefnadssätt. Så meddelades 17732
ett bref från Upsala, hvilket omförmälde, att trettio studenter
firat påsknatten med ropande, tjutande och fönsterinslagning, och
år 1775 inflöto flera artiklar gående ut på att antingen i bjärta fär-

1 Original bilagdt kanslerns bref t. K. Maj:t 3 juni 1777.

! Dagligt Allehanda 1773 n. 98 (1 maj); ett försvar för studenterna
intogs in. 105 (10 maj).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0549.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free