Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•543
pröfningen i kollegiernas hand. — Inom filosofiska fakulteten hade
endast två professorer uttalat sig om dessa examina: Svedelius, som
anmärkte, att kollegierna antogo ibland auskultanter, som icke
undergått examen vid universiteten, och Bergman, som sade sig
visserligen vara öfvertygad, att det första ändamålet med dessa
examina icke vunnits, men ock fruktade, att deras afskaffande
skulle mera skada än gagna; de vore dock något hinder mot brådskan,
om ock otillräckligt, så länge kollegierna mottogo äfven sådana, som
saknade betyg från universitetet. Konsistoriet ställde sig på
samma sida som Bergman och yttrade i skrifvelsen till kanslern den 6
mars 1780, att om ock dessa examina icke gjort åsyftad nytta, hade
detta hittills berott på det oriktiga befordringssättet, somliga
kollegier hade dock erkänt fördelen af dem, och man finge väl hoppas,
att när skickligheten blefve bestämmande vid befordringarna, skulle
all klagan öfver dessa examina försvinna, i synnerhet om
kollegierna kunde förmås att icke mottaga andra än dem, som medförde
vederbörligt universitetsbetyg.
Den medicinska fakultetens utlåtande finns icke i behåll, men
väl ett yttrande af anatomieprofessorn A. Murray, som ej
osannolikt motsvarar ungefärligen hvad fakulteten haft att andraga.1 Det
märkligaste med detta yttrande är, att det i mycket går så tvärt
emot de åsikter, som Linné uttalade vid prinsens besök 1768. Denne
ville då hafva bort alla onödiga examina, särskildt för läkare, och i
allmänhet hafva större frihet i studierna. Murray, strängt
konservativ och vän af en grundläggande vetenskaplig allmänbildning,
fasthöll vid hvarenda af de gamla bestämmelserna, men ban har ock,
som vi skola se på medicinens historia, icke släppt efter ett jota på
sina stränga fordringar i afseende på själfva läkarutbildningen.
Han ansåg de fem examina, som en blifvande läkare hade att
undergå (en teologisk, en filosofisk, en i kemi och de bägge rent
medicinska, den teoretiska och praktiska), vara oundgängliga för en god
läkarutbildning. Ingen kunde väl sätta ifråga, att läkaren ej
borde pröfvas i teologi, de filosofiska ämnena voro lika nödiga för
honom, matematik och fysik i främsta rummet, därnäst grekiska, på
hvilket språk vetenskapernas patres skrifvit, teoretisk och praktisk
filosofi, som uppöfvade hans tankekraft och lärde honom hans
plikter, historien gagnelig för honom som för andra och latinet, som
ingen medicus kunde undvara; hebreiska, astronomi och poesi kun-
1 Skrifvelse af Murrays hand utan underskrift och dato i uiedic.
fak. arkiv (acta fac. med. 1748—1789). Han introducerades som
professor först i dec. 1770. I inledningen säger Murray, att anledningen
till hans skrifvelse är remissen af kanslerns anmaning af 1773.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
