Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•542
tiedisputationerna utbyttes mot skrifna teser. — öfriga närvarande
anslöto sig till dessa majoritetens åsikter med ett undantag,
professorn i privatekonomi J. Lostbom, som önskade stor fribet i
ämnesvalet, särskildt ifråga om studiet af de gamla språken; hans ifver
för valfriheten sammanhängde dock alldeles tydligt, såsom framgår
af käns egna ord, med att ban ansåg sitt eget ämne åsidosatt. I
full konsekvens liärmed yrkade kan äfven på, att föreläsningarna
skulle ske på modersmålet, som härigenom skulle utvecklas; i andra
länder visste man begagna sitt eget språk äfven på lärdomens
område ock nyttan vore ügonskenlig. Några af professorerna, Ihre
och Georgii, begagnade tillfället att uttala sig skarpt mot de
olyckliga examina eller rättare förhören vid föreläsningarna, den senare
ingick i detalj för att uppvisa deras orimligket.
Den genomgående uppfattningen mom fakulteten var således,
att en reform ej vore af nöden, ock konsistoriet delade densamma,
ty när det slutbgen den 6 maj 1780 insände till kanslern de olika
fakulteternas utlåtanden, uttalade det, att ban af dessa liksom af
diskussionen den 13 okt. 1768 inför prinsen torde se, att pluraliteten
i konsistoriet kölle före, att konstitutionerna innehölle allt hvad
som erfordrades till undervisningsverkets drift och nytta. Det enda
nya som konsistoriet ville förorda var, hvad medicinska fakulteten
begärt, att medicine studerande skulle före sin prehminära filosofiska
examen äfven aflägga ett specimen stili latini.
öfver de så kallade civilexamina uttalade sig juridiska
fakulteten den 16 juni 1777.1 Krister Berch förklarade helt kort, att
ban anslöt sig till den åsikt, som uttalats den 13 okt. 1768 inför
prinsen, att konstitutionerna icke tarfvade någon ändring. Risell, med
hvilken Solander instämde, utdömde dessa ämbetsexamina. Ilan
ville visserligen icke neka, att icke skickliga lärjungar i dem fått
betyg, men dessa examina hade i det hela varit mera skadliga än
nyttiga för riket, universitetet och de examinerade själfva. Detta
hade berott på, att examen förlorat sin betydelse i samma ögonblick
ancienniteten trädde i skicklighetens ställe, ty sedan gällde det
bara att komma fort härifrån; man nöjde sig med att gå på några
föreläsningar, slå i sig som utanläxa några kollegieanteckningar
och så efter en eller två terminers kurs, mera sällan tre till fyra, gå
upp i examen; sökte man kålla ynglingen kvar, utsatte man sig för
skymfliga beskyllningar, att man blott tänkte på vinsten af flera
kollegier. Det vore därför bäst att taga bort bela examen och lägga
1 Om sina egna fakultetsexamina yttrade sig fakulteten
besynnerligt nog ej med ett ord. De bådo väl, lika litet som de teologiska varit
föremål för kritik, efter de också voro så sällsynta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
