Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•546
sätt gaf uttryck åt sina rojalistiska känslor. Han ordade
smickrande om Gustaf III:s höga och lysande välgärningar mot
universitetet, hvilka, jämte dem, som hans glorvyrdigste fader därom inlagt,
kunde blifva ett värdigt ämne för kommande jubileer. I skrifvelsen
till kanslern den 8 juni lade konsistoriet i hans hand att afgöra, huru
man borde förfara, så att å ena sidan universitetets nytta å den
andra dess heder tillbörligt iakttogos. Detta något dunkla tal, hvars
verkliga innebörd nog stod klar för kanslern, stämde säkerligen
alldeles med uppfattningen å högre ort. Den 11 aug. meddelade
Rudenschöld, att K. Maj:t icke såge någon anledning, hvarför det
sista sekelmimiet skulle firas, då detta ej skett med de föregående,
och att i konungens tanke medlen kunde bättre besparas för den
förestående nya bibioteksbyggnaden. När man känner Gustaf III :s
beundran för våra minnen och hans smak för fester utan hänsyn till
kostnaden, har man svårt att värja sig för den tanken, att han
lyssnat till de röster, som lade vikten vid, att universitetets gustavianska
minnen förtjänte att hedras framför alla andra, där kunde ju hans
egen person och gärning alltid komma med som ett moment i
festen. Den sparsamhetsanda, som sannohkt verkat hos Rudenschöld
och flertalet af professorerna, kan man ju godt förstå, särskildt i
betraktande af universitetets små och hårdt medtagna tillgångar,
men den något likgiltiga uppfattningen af universitetets heder gör
ej ett godt intryck, och det stöter att finna samma konsistoriales
strax därefter i underdånig devotion besluta att med en oration
fira konungens lyckliga återkomst från den ryska resan.
Med välbehag däremot har säkerligen konungen följande år
förnummit, att universitetet lojalt sökt tillmötesgå hans önskan att
lyckliggöra svenska folket med en nationaldräkt. Vi veta, att
konungens lifliga intresse för allt hvad som hade sammanhang med yttre
utstyrsel, förenadt med en något oklar föreställning om, att lyxen
skulle kunna motverkas genom införande af en enkel efter våra
förhållanden afpassad dräkt, hade slutligen år 1778 tagit gestalt i
uppfinningen af den så kallade nationella dräkten, hvilken sedermera
lika ofta fått nanm af den gustavianska efter sin uppfinnare. Den
skulle icke påtvingas någon, men då uppmaning afgått till alla
myndigheter att verka för dess antagande, var konungens önskan ju
så godt som en befallning och uppfattades som en sådan.1 Ehuru
universitetet icke fått någon sådan anmaning ocli en dylik
fåfänglighet väl bort vara främmande för en lärdomens senat, har man här
varit ifrig att visa sitt undersåtliga intresse för den kungliga nyc-
1 Om nationella dräktens införande se Odhner 1, s. 267 ff. och 509 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
