- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
550

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•550

mån för universitetets kassa indragas, skulle kanslern vid hvarje
blifvande vakans förfråga sig, om förslag borde uppsättas eller om
K. Maj :t ville indraga eller med annan professur förena den lediga
platsen.1 Konsistoriet afsände en stor deputation till Stockholm
för att tacka för den kungliga bevågenheten, omkostnaden för
denna steg till det betydliga beloppet af 152 rdr.

Den beviljade löneförbättringen var för professor 79 rdr. 8 sk.
Som den gamla i 1699 års stat bestämda penningelönen detta år
utgick i silfver med 116: 322 och benådningen med 194: 21,
innebar ju detta, att löneförmånerna ökades med ungefärligen 25
procent. Förmånen utsträcktes äfven till de fyra emeriti och några
andra, om hvilkas befogenhet att få del i förbättringen konsistoriet
varit tveksam."

Ej långt efter denna löneförbättring utverkade konsistoriet
sig en annan liten förmån genom införande af den så kallade
akademiveden. Förunderligt nog tyckes universitetet länge icke
afvetat, hvilket värde de stora skogarna å akademihemmanen ägde;
naturligen hade dock med dåvarande skogstillgång ock tidens
dåliga samfärdsmedel skogen ett ringa värde mot nu, men värde
saknade den visserligen icke. Emellertid hade man länge icke begagnat
sig af denna skogstillgång annat än på de närmare till Upsala
belägna hemmanen, hvilka fingo leverera virke till byggnaderna och
ved till institutionerna, i öfrigt behandlade åboarne skogen som sin
och sköflade den ofta planlöst. Inrättandet af det regala
bränneriet i Upsala medförde dock en betydande stegring i vedpriset i staden,
och detta var äfven en kännbar sak för både professorer och
studenter, det väckte i sin ordning tanken på att åtminstone för
vedproduktion tillgodogöra sig de rika skogstillgångarna. Under våren
1778 fördes härom en liflig skriftväxling mellan konsistoriet och
kanslern, hvilken med sin vanliga försiktlgket begärde de
fullständigaste utredningar om skogstillgångcn ocli huru afverkningen
skulle proportioneras efter skogens framtida bestånd, ban lät slutligen
efter långt motstånd beveka sig, som det tyckes mest genom

1 K. Maj:t t. kanslern 13 mars 1778 (Bih. 5, n. 11).

2 Vid omsättningen till riksdaler beräknades efter gamla kursen
eller 1 rdr = 6 dlr. smt. = 18 dlr. kpt., då 700 dlr. smt. göra 116: 32 rdr.

3 Se kanslersbrefvet 16 april 1778. De andra voro prof. Clewbergs
änka och e. o. prof. Boudrie (som åtnjöt sekreterarlön) och e. o. juris
adjunkten A. Lundström (som innehade kanslistlönen). Det bör kanske
anmärkas, att adjunkterna icke fingo med af förbättringen, därför att
hela deras lön alltsedan 1748 beräknats utgå i spannmål.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0568.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free