Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•553
liga viljan, om det också icke skedde med gladt hjärta. Han gick
in till K. Maj:t den 3 juni med sin skrifvelse, i hvilken han ej
tvekade att först erinra om, att han så muntligen som skriftligen gjort
föreställningar mot de bägge professurernas indragning, därför att
en dylik åtgärd i hans tanke skadade både vetenskapen och
universitetets anseende utomlands, men därpå tillade, att som han
förnummit, att konungens beslut vore orubbligt, hade han endast
att rätta sig därefter. Dock ville han framhålla, att vissa personer,
som i händelse platserna tillsatts skulle haft utsikt att komma i
åtanke, kunde på följande sätt tillfredsställas af den lediga
teologie-professorslönen.1 Professorn i grekiska Johan Floderus, som väl
varit själfskrifven till den teologiska professuren, kunde erhålla
af dennes prebende Gamla Upsala; af de tre, som sannolikt fått plats
på ett eventuellt förslag till eloquentieprofessuren, e. o. professor
Boudrie, adjunkten Hageman och v. bibliotekarien Lindblom,
kunde de två senare få dela den teologiska lönen2 och Hageman
därjämte erhålla löfte om första ledigblifvande ordinarie professur, till
hvilken han anmälde sig, för Lindblom vore dylikt öfverflödigt, då han
hade löfte på skytteanska professuren, för Boudries tillgodoseende
kunde konsistoriet anmodas att utse nödig utväg. Hvad kanslern här
föreslagit behagade konungen fastställa den 12 juni 17793 med
till-lägg, att Boudries änka skulle i framtiden äga rätt till samma
gra-tial som professorsänkor och att e. o. professorsfullmakter skulle
utfärdas för Hageman och Lindblom. Några månader senare den
4 okt. 1779 förordnade K. Maj:t, att eloquentieprofessuren skulle
förenas med den i poesis, och således den senares innehafvare P.
Svedelius föra titel af bägge.’1 Den besparing i universitetets stat,
som konungen åberopat som sitt motiv för indragningarna, blef
icke till verklighet, ty den teologiska lönen togs genast, som vi ha
sett, i anspråk för vissa gratifikationer, och det gick på samma sätt
med eloquentielönen, då Ekermans sterbhus lämnade den ifrån sig.
Jag föreställer mig ock nästan, att konungen föga tänkt på någon
besparing, snarare att hafva medel till hands att hjälpa yngre för-
s. 21 ff. Rodhe stöder sin framställning på Lindbloms papper i
Linköpings Bibliotek. Det ser ut, som om Lindblom själf gjort upp den
lönefördelning, som K. Maj:t så godt som ålade kanslern att framlägga.
1 Lönen efter Ekerman blef ej ledig förr än vid hans död 1783,
hvarefter äfven den då ock då användes att hjälpa yngre lärare.
3 Ilageman, som 1773 blifvit fil. adjunkt, hade ännu ej tillträdt
sin lön som sådan, utan satt med biblioteksamanuenslönen, och
Lindblom nu amanuens med v. bibliotekarietitel satt utan lön.
J Bih. -5, n. 16.
4 Bih. 5, n. 19.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
