Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•555
funnits lios föräldrar att genom privatinformation få sina barn
hastigt utvecklade till lämpliga tjänsteämnen, dels att universitetets
tillgångar icke medgåfve lön för en dylik lärare. Kanslern sade
sig nu tro, att frågan förfallit.
Därpå upptog han frågan om de kungliga stipendierna, rörande
hvilka fakulteterna vore ense om att ändring borde ske, då ringheten
af flertalets belopp gjorde dem föga lämpliga; som emellertid
fakulteterna icke kunde enas om stipendiernas storlek, öfverlät han åt
konsistoriet att jämka i den saken. Denna fråga fick strax
därefter sin lösning. Sedan konsistoriet upplyst i skrifvelse till kanslern
af 20 nov. 1779, att af det samlade stipendiebeloppet, 1,000 rdr.,
vissa belopp fortfarande måste utgå som arvoden,1 så att endast
856: 32 återstodo att användas till stipendier, hemställde det tillika,
att 56 stipendier å 15 rdr. skulle häraf bildas, med 22 för hvardera
af de teologiska och filosofiska fakulteterna samt sex för hvardera
af de juridiska och medicinska,2 och att öfverskottet 16: 32 skulle
användas till arvoden för fakulteternas notarier; tiden för
stipendiets behållande borde bestämmas till fyra år. Detta af kanslern
förordade förslag, hvari han gjorde det tillägget, att snille och
fattigdom ensamt skulle berättiga till stipendiers erhållande, och att
ingen före det femtonde eller sextonde året ägde komma i åtnjutande
af dylikt, fastställde K. Maj:t den 18 jan. 1780 att gälla på prof i
fyra år.3
Det Juhnsköldska husets försäljning, som sedan en tid varit
på tal, blef nu afgjord. Denna för sin tid ståtliga byggnad
(nuvarande folkskollärarseminariet), som den rike räntmästaren i sin
välmakts dagar uppfört, och som då var det största privathus i
Upsala, hade vid uppgörelsen med Julinskölds borgenärer tillfallit
universitetet och då upptagits till ett värde af 72,000 dlr. kpt. Som
emellertid det befanns, att husets hyror endast motsvarade 3 J/3
procent å kapitalet, liade konsistoriet ingenting emot att bli af med
egendomen, och då professor Christiernin bjöd 3,333 ’/.i rdr. specie
(60,000 dlr. kpt.),4 anköll konsistoriet att få antaga detta anbud,
hvilket äfven kanslern tillstyrkte kos K. Maj:t. Men den senare
fann priset för lågt och förklarade, att under 64,941 dlr. kpt. eller
1 Myntkabinettets vårdare liade 40 rdr., v. bibliotekarien 20,
bibliot.-amanuensen 16: 32 och musici 66: 32.
2 Två teologiska och två filosofiska stipendier skulle dock enligt
gammalt bruk afsättas för lappska studerande.
3 Bill. 5, n. 20. K. Majits bref talar om afdragna arvoden till ett
belopp af 104: 16, men detta är misskrifning för 143: 16.
* En del af tomten var då undansåld för 4,058 dlr. kpt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
