- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
564

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•564

de studerande bortskämda ock tro det ankomma på
ämbetsmännens välbebag och pröfning, om och huruvida konungens befallningar
skola åtlydas eller icke».1

Mycket bekymmer kade konsistoriet af Christiernins ihärdiga
anspråk på att till döddagar sitta inne med lönen för den professur
i juridisk ekonomi, som kan 1771 bortbytt till Frosterus. Den
senares efterträdare K. Berch hade omsider tillträdt lön, sedan
Christiernins företrädare å lärostolen i teoretisk filosofi K. Asp aflidit, men
Christiernin vägrade bestämdt att till Berch afträda
prebendehem-manet Flogsta, som tillhörde Berchs professur, efter han fann detta
bättre än Berby, som tillhörde filosofiska professuren. Han var
nog oförskämd att skrifva till kanslern, att om ban efter Frosteri
död förklarat tjänstebytet med denne för personellt och tagit igen
sin förra professur, hade det varit hans rätt, men då hade Berch
ej heller ännu varit mer än adjunkt. Konsistoriets suveräna
förklaring kunde ej betaga honom en rundstyckes värde af välfångna
förmåner.2 Det förtviflade konsistoriet underställde tvistefrågan under
kanslern i en skrifvelse af oerhörd omfattning, i hvilken det gaf luft
åt sina känslor med de orden: »Det lärer vara utan exempel, att en
man af uppfostran uti dagligt tal och än mindre uti skrifter till
ämbetsmän och allra minst till närmaste förman nyttjar så ohöfviska
uttryck, som de äro, till hvilka herr professorn uti dessa besvär sig
nedlåtit, helst konsistorium academicum känner olyckligtvis allt för
väl, att herr professor Christiernin har den vanan att icke välja ord
eller uttryck, och den har hvarken genom år eller philosopliie kunnat
öfvervinnas». Skrifvelsens slutmening är ej mindre skarp.
Konsistoriet säger där, att det nu återställer till kanslern Christiernins
besvär »gladt att få ifrån academiens handlingar skilja en skrift,
som skulle hos efterkommande om vår tids seder uppväcka de
för-klenligaste tankar, kelst de icke kunde undgå att hålla det tidehvarf
för ganska oköfsadt ock groft, i hvilket en lärare i pliilosophien viel
rikets yppersta lärosäte, en präst, ock en doctor i lagfarenketen
kunnat förfalla till ett så ovärdigt skrifsätt».3 Jag lämnar osagdt, om det
var kännedomen om detta brefs innehåll eller vissheten om hvad
beslut kanslern skulle fatta, som i sista stund bragte Christiernin till

1 Christiernin t. kanslern 7 nov. 1780.

2 D:o t. d:o 22 sept. 1780.

3 Kons. t. kansler 11 nov. 1780. Vid brefvets justering i kons. <1.
9 dec. anmälde rektor Svedelius, att han uppehållit brefvets afsändande,
emedan ban funnit några uttryck i dess slut »mindre varsamma och
anständiga». K. Aurivillius och Sidrén voro af samma tanke, men
konsistoriet fann uttrycken »afpassade efter sakens beskaffenhet».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0582.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free