Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•565
förnuft. Säkert är, att han fann för godt att den 2G dec. skrifva
till kanslern, att ehuru han hade rätt i sak, ville han dock för att
vinna frid och stillhet eftergifva något på denna och återkalla
sina besvär, om kanslern förunnade honom laga fardag på Flogsta.
Naturligtvis var denne innerligt glad att slippa ifrån det
obehagliga doinarvärfvet, och ban tillstyrkte (18 jan. 1781) konsistoriet
att antaga förslaget, utan att vidare fästa sig vid de öfveriladc
uttryck, som Christiernin användt i sina besvär, och det märkligaste
af allt var, att denne infann sig i konsistoriet, då detta kanslersbref
upplästes, för att förklara, att det gjorde honom ondt, att ban af
förhastande uttryckt sig mindre passande om konsistoriet samt
anhålla att allt måtte vara glömdt.
En fråga, som i Rudenschölds tid gjorde både honom och
konsistoriet stora bekymmer, var den om anskaffande af en ny
bibioteks-byggnad. Gustaf III hade som kansler varit den förste att bringa
denna fråga på tal. Några klagomål öfver bristande utrymme hade
icke framförts från bibliotekets sida, men hans smaksinne hade
tagit anstöt vid anblicken af de forna ståtliga bibliotekssalarnas
utseende, i hvilka tvärhyllor anbragts, som dels verkade
skymmande, dels förtogo det intryck af ett ljust, luftigt galleri, som han och
hans tid ansågo vara det, som ett stort bibliotek borde i första hand
erbjuda. Vid sitt besök i konsistoriet den 9 sept. 1767 anmärkte
ban detta och föreslog att aptera gamla karolinska akademien
söder om kyrkan till bibliotekshus och förlänga det väster öfver i
kyrkoterrassens längdlinje.1 Tre år därefter vid besöket den 11 juni
1770 förnyade han förslaget och lofvade vidtala öfverintendenten
baron Adelcrantz om ritningar. Ehuru några sådana icke hördes af,
berördes saken litet emellan i konsistoriet under de följande åren,
och vid öfverläggningen om tillgångar till företaget vid slutet af
året 1772, ansåg man sig kunna beräkna, att 24,000 dlr. kpt. skulle
kunna årligen användas för byggande.2 Olämpligheten af platsen
borde hafva slagit i ögat, Adelcrantz, som 1773 besiktigade den,
förklarade först, att gamla huset borde vidgas på bredden tre
alnar inåt kyrkan, och när detta naturligtvis befanns så godt som
omöjbgt, ifrågasatte ban att utdraga byggnaden åt väster så långt
som möjligt, trots den betydande disproportion mellan husets längd
och bredd, som detta innebar. Man kom då helt naturligt att tänka
på andra platser, och kanslern uttalade sig för att lägga huset »vid
landskyrkan på den där lediga platsen».3 Saken kom emellertid att
1 Se Bih. 4, s. 243.
2 Kons. prot. 15 okt. 1772.
2 Kons. prot. 20 och 23 okt. och kansler till kons. 4. nov. 1773.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
