- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
569

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•569

derna vitterheten, som banat honom väg till konungens ynnest,
jämnade sedan vägen till kyrkans högsta äreställen, och år 1786
nämde Gustaf III honom till biskop i Linköping, 1805 blef han
ärkebiskop och prokansler för universitetet. Om någon egentlig
vetenskaplig läggning kan man ej tala hos Lindblom, men han var
en begåfvad och bildad man samt säkerligen en god lärare med
förmåga att intressera ungdomen.

Samma år skedde vaktombyte på den historiska lärostolen.
Dess innehafvare sedan 1753 Karl Fredrik Georgii var visserligen
icke utarbetad, men efter 27 års tjänst som professor och vid
fyllda 65 lefnadsår kunde han lika väl som mången annan göra
anspråk på att få afsked med full lön. Hans beslut påskyndades af,
att den unge E. M. Fant,1 som allt mera ägnat sig åt historiska
studier och som troligen kände sig säker om förord både vid
universitetet och å högre ort, erbjöd honom 1,000 rdr. i afträde.3 När
K. Maj :t den 2 maj beviljade Georgii afsked med full lön,
anmodade han äfven kanslern att genast (utan afvaktande af de
lagstadgade 56 dagarna för ansökan) infordra förslag, detta tyckes
nästan antyda, att Fant varit själfskrifven. Konsistorium skred
också genast till förslagssättning den 19 maj, hvarvid Fant fick
första rummet; ej utan förvåning finner man, att den notoriskt
låte, oss icke obekante v. bibliotekarien E. Filenius fick 7 röster
till första rummet; de, som röstade på honom, uttalade dock öppet,
att de togo hänsyn till den högre tjänsteåldern, Filenius var ju
också Fants förman såsom vice bibliotekarie sedan 1767, medan Fant
blott var e. o. amanuens sedan 1776. De, som röstade på Fant,
åberopade uttryckligen hans skicklighet i de historiska
vetenskaperna, ocli om någon likställighet i detta afseende kunde heller
icke vara tal. Fant, som efter den briljantaste kandidatexamen,
som hittills aflagts inför fakulteten,3 blifvit docent 1776 i latin,

1 Fant var född 1754, hade vid 22 års ålder promoverats och fått
första hedersrummet, samma år blifvit e. o. bibi.-amanuens och följande
år docent i latin; 8 juli 1779 försåg kanslern honom med vice
bibliotekarie-titel.

2 Fant berättar detta själf i sin latinska själfbiografi (kopia i Ups.
Bibi., X. 240), men lian tillägger, att Gustaf III sedan ur sin handkassa
ersatte honom härför. Det kunde behöfvas, ty Fant satt alldeles lönlös

i tre år ocli under de fyra följande blott med en del af lönen, som ban först
1788 utfick full. Fant säger i samma själfbiografi, att Schröderheim,
med godt ininne af den tid, då bägges fäder varit botpredikanter, kraftigt
befordrat hanB bästa hos konungen.

3 I sin kandidatexamen 7 febr. 1776 fick Fant 5 laudatur, 3 cum laude,

3 approbatur och 1 facile admittitur.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0587.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free