Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•586
man under frihetstiden, då konungamakten var så djupt sjunken,
kunnat 1751 välja den femårige prins Gustaf till kansler, var det
än naturligare att nu välja hans femårige son, sedan
konungadömet återvunnit sin forna maktställning och kronan bars af en så
glänsande personlighet som Gustaf III; rojalism och önskan att
förvärfva den kungliga gunsten hade samverkat. Det smakar dock
af servilism, när konsistoriet i dess skrifvelse af 17 juni, genom
hvilket det anmäler valet för konungen, uttalar sin förhoppning, att
prinsen »låter sig förmås att nådigst emottaga detta cancellers
ämbete som, ehuru mödosamt det dock är, icke lärer förefalla Hans
Kongl. Höghet tungt, emedan Hans Kongl. Höghet genom sin
möda varder beredandes skickeliga ämnen till Eders Majestäts och
Rikets tjänst samt Hans Kongl. Höghets egen framtid.» Ingen
var väl som ej förstod, att om valet antoges, det skulle innebära,
att konungen själf skulle utöfva äfven kanslersmyndigheten, och
man kan väl fråga, hvarför Gustaf III icke medgaf prinsens val
likaväl nu som två år senare, ocli likaså, hvarför han, då ban var
besluten att afböja det, icke besparade konsistoriet besväret och
kostnaden att sända en deputation för att anmäla valet. En
dylik bestående af prokauslern, åtta professorer och räntmästaren
hade nämligen i början af augusti afrest till Stockholm. Den mottogs
den 3 augusti af konungen på Drottningholm, och sedan han afböjt
prinsens val för närvarande, då därmed borde anstå, till dess denne
fyllt 18 år, hölls i stora galleriet å därvarande slott ett konsistorium,
vid hvilket, naturligen på kommgens vink, den nyutnämde
kanslipresidenten grefve Gustaf Filip Creutz valdes.1 Sitt rojalistiska
nit ville man i alla fall visa genom att föreviga den 3 augusti medelst
att slå en medalj öfver kronprinsen, men konungen hade den goda
smaken att förklara, att detta kunde uppskjutas, tills prinsen hunnit
den ålder, att ban kunde antaga kansleriatet.2
I ett smickrande bref af den 3 augusti gaf konungen Creutz
del af valet. Ehuru ban med välbehag, heter det, ansett valet af den
unge prinsen, har han dock uppskjutit det, tills denne nått
aderton år, men ingenting kunde då bättre öfverensstämma med
hans önskan än att det nya valet enhälligt fallit på en man, som
med sådan framgång idkat och omhuldat vitterheten och
vetenskapen; för dennes hjärta åter borde intet vara kärare än att
uppfostra ungdomen, »ett arbete för flere tidehvarf», som skulle för-
1 Creutz var designerad af konungen och hade på denna grund nyss
fått afsäga sig anbudet af kansleriatet för Åbo universitet (A. Hultin:
G. F. Creutz, Hfors 1913, s. 327).
2 Kanslern t. rektor 26 okt. 1784.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
