Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•589
De två första utnämningarna i Creutz’ tid satte tvenne
betydande krafter på sin rätta plats. Birger Frondin kade efter
tjugu-sexårig verksamhet som bibliotekets chef afgått med döden den
25 maj 1783. Kanslern, som alltid ensam utan konsistoriets
hörande uppgjorde förslag till denna plats, insände ett sådant den 20
aug., och K. Maj:t utnämde den 15 sept. den ännu från sin långa
utländska resa icke hemkomne e. o. professorn Johan Fredrik
Neikter, som kanslern hade föreslagit.1 Yalet var lyckligt, ty Neikter
var icke blott en genialisk personlighet, hvilket ju visserligen icke
i och för sig är ett säkert bevis på, att man skall bbfva en god
bibliotekarie, utan en man med djup ock omfattande bildning,
verksam-hetslustig och intresserad af sin nya uppgift. Hans moderna
läggning ocli kvickket2 hade nog särskildt anbefallt honom hos
kanslern. Neikter utvecklade genast en lifbg verksamhet för sin nya
institution. För att upphjälpa dess svaga tillgångar utverkade kan
af kanslern, att den kalfårslön för botaniska professuren, som stod
ledig efter den yngre Linnés död, anslogs till biblioteket, ock
följande år 1785 lyckades han genom Creutz’ förord att få lönen för
sin enda ordinarie amanuens fördubblad.3 Konsistoriet samtyckte
ock till ett af honom gjordt förslag till bokinköp, som vida öfversteg
hvad som hittills förekommit,’1 och anslöt sig till en af honom gjord
framställning om nya regler för utlåning, afsedda att införa en
bättre ordning och större säkerhet mot långlån.5 Neikter lät äfven kö-
Arrhenius 1768 varit villig att för denna summa sälja platsen (S. Gahm
Persson t. ärkeb. M. Beronius 21 mars 1768, i Ups. Bibi., G. 221.
1 Kanslern säger i bref till K. Maj:t, att Neikter baft löfte på
professuren i praktisk filosofi, när den en gäng blefve ledig efter Sleincour.
Boethius skulle enligt uppgift af J. II. Schröder haft löfte om
bibliote-kariatet (se A. Hultin: G. F. Creutz, Hfors, 1913, s. 331, not 1). Detta
förklarar kanske, hvarför nu en professur tillskapades för den senare.
2 And. Norberg berättar i bref från Upsala t. Gjörwell d. 1 maj
1778 (orig. K. Bibi.,) att Neikter roat sig med att författa på svenska en
uppsats: De auribus longis, som innehöll den kvickaste satir »öfver den
forna pedantiska lärdomen, då man uti fåfänga och onödiga saker gjorde
de vidlyftigaste rechercher». Ilan erbjuder den till intagande i Gjörwells
Samlare och sänder d. 26 maj (anf. st.) en profbit ur skriften. Den kom
dock aldrig ut.
3 Kanslern t. K. Maj:t d. 25 sept. ocli deu senares svar 11 okt. 1785.
Amanuensen, som hade 33: 16 rdr. och ej fått godt af löneförbättringen
1778, fick nu ett stipendium å 15 och ur räntkammaren 18: 16.
4 Förteckningen å böckerna, mest nyare engelsk, tysk ocli fransk
litteratur, upptar 11 ’/2 sida i kons. prot. 12 febr. 1785. Förmodligen
representerar detta, hvad Neikter fått tillåtelse att köpa under sin
utländska resa (kons. prot. 30 okt. 1784).
s Kons. prot. 30 okt. 1784.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
