Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•590
ra, att den påbörjade byggnaden för ett nytt bibbotek kunde bättre
användas för att förskaffa universitetet nya auditorier ocb en
sollen-nitetssal, som det nu alldeles saknade, utrymmet i gustavianum
skulle sedan uteslutande anpassas för boksambngen. Besynneriigt
nog tänkte ban sig, att trossbotten mellan de två stora våningarna
skulle borttagas ocb en jättelik sal tillskapas, i hvilken flere
gallerier skulle inläggas för höjdens skull, utan att göra klart för sig,
huru obekväm en dylik höjd måste blifva, oafsedt svårigheten att
hålla temperaturen uppe vid det normala å bottenplanet och
omöjligheten att förhindra en odräglig hetta under taket.1
Den andra utnämningen förde fram filos, adjunkten Daniel
Boethius, som i den svenska filosofiens historia spelar en så
betydande och vacker roll, det var han, som gjorde Kants filosofi bekant
i Sverige och fostrade den store Benjamin Höijer. På samma gång
kanslern föreslog Neikter till bibliotekarie den 20 augusti 1783,
hade han hemställt hos K. Maj:t, att Boethius, som varit Neikters
medtäflare, måtte utnämnas till ordinarie professor i praktisk
filosofi öfver stat med säte i konsistorium och fakultet, rätt att
föreläsa offentligt samt löfte om lönen, när dess innehafvare Sleincour
lämnade den ifrån sig. Talande skäl förelågo, ty Sleincour var nu
69 år gammal och hade som professor tjänstgjort i aderton år, och
den 15 september utnämdes Boethius. På lönen fick ban dock
vänta i två år, tills Sleincour aflidit i januari 1785; K. Maj:t sörjde
dock för honom på annat sätt genom att låta honom och historikern
Fant erhålla andelar i lönen för den indragna professuren i eloquentia,
som nu stod ledig efter Ekerinans död den 1 oktober 1783.2
När man känner hur slösaktig och därför äfven djupt skuldsatt
Creutz var för sin personliga del, har man svårt att tro hvad som
sedan uppgafs,3 att han haft förtjänsten af att i hans tid betydliga
restantier å universitetets inkomster blifvit iudrifna och trenne
redogörares balanser klarerade. Hvad de sistnämda angår, så är
det väl sant, att tvenne fogdars (Burman och Tunelius) balanser
blefvo 1783, efter att Creutz mottagit kansleriatet, inbetalta, men
det var Rudenschölds och konsistoriets föregående arbeten man
hade att tacka för att så skedde. Och den tredje balansen, för
hvilken Creutz verkligen drog konsistoriet till ansvar, blef troligen
aldrig täckt af detta. Denna sak förtjänar verkligen några ord till
belysning. Creutz hade 10 juni 1784 begärt skyndsam upplysning
1 Neikters odat. memorial t. kons. (Koncept i Ups. Bibi. arkiv, A., 9.)
3 D. 0 jan. 178-t anvisade kungen 225 rdr. af denna lön åt Fant, 125
åt Boethius och resten åt kanslerssekreteraren.
3 Se redogörelsen för hans kansleriat, Bih. 5, s. 169.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
