Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•596
fattigdom hvilande seden, att studenterna först infunno sig den 1
oktober, upphäfde K. Maj:t den 23 sept. 1756 det förra brefvet,1
dock med uttryckande af den förkoppningen, att professorerna
»någon annan tid på året» skulle ersätta de läsetimmar i september,
som sålunda gingo förlorade. Creutz förklarade nu i sitt
ofvannämda bref af 1 nov. 1784, att professorerna på grund såväl af 1756
års bref som af sin tjänsteplikt ofelbart vore förbundna att afstå
från påsk- och pingstledigheterna och då föreläsa som värdigt. Det
måste gälla äfven teologerna, så öfverhopade de än voro af andra
ämbetssysslor; ärkebiskopen finge tillse, att domkapitelsgöromålen
ordnades därefter, ty det kunde icke tillåtas teologerna att som nu
skett inställa sina föreläsningar i juni för att examinera präster
och skolpiltar. Man behöfde icke befara brist på åhörare vid de
forna ledigheterna, då allenast få hade så nära hem, att de kunde
anse mödan lönt att resa sin väg under helgerna, och dessa för
öfrigt nog funne nyttigare att stanna kvar, sedan föreläsningarna
sålunda fortsattes i oafbruten följd. I det sista torde han dock kafva
missräknat sig, ty konsistoriet hade tio år tidigare just i den frågan
erinrat, att de, som bodde närmare, och det var flertalet, reste alltid
hem under helgerna.2 Och livad antalet af föreläsningar och
feriernas behöflighet angår, hafva två samtida professorer, Mallet och
Melanderhjelm, uttalat rakt motsatt åsikt mot kanslern och anfört
tungt vägande skäl för densamma.3
Äfven å den undervisning, som icke toge sig form i offentliga
föreläsningar, exercitie och språkmästarnes, ville Creutz hafva
bättre kontroll. I nu omtalta bref föreskref kan, att förteckningar å
deras elever skulle insändas livarje termin med bifogade intyg af rektor,
liuru de förre fyllt sin ämbetsplikt. Creutz anger icke i brefvet sitt
motiv, men detta framgår af den omtalta redogörelsen för lians
kans-leriat, i kvilken det keter, att orsaken var, att få studerande af adeln
infunno sig numera i jämförelse med hvad som varit förhållandet
i forna tider, och att detta ansetts bero på, att vissa exercitier icke
nu bedrefvos med samma framgång som fordom.’1 Hvilken verkan
kanslersbrefvet haft är mig obekant. Som en följd af detsamma
kan väl betraktas, att konsistoriet den 7 jan. 1785 hemställde hos
1 Tryckt i Bih. 5, n. 24.
2 Se kons. prot. 5 mars 1774.
3 Se Mallets bref t. kanslern 26 okt. 1781 (Bill. 5, n. 30) och
Melan-derhjelms uppsats 1783 (Bill. 5, s. 99 ff.).
4 Se Bih. 5, s. 168. Melanderhjelm omtalar ock i sin uppsats,
huru de adliga ynglingarnes antal sjunkit till 15 à 20 (Bih. 5, s. 105),
och anmärker (anf. st. s. 112), att det var mest stallinrättningen, som
fordom lockat den unga adeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
