Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•595
het om åhörarnes insikter, i det de flesta af dessa af blygsamhet och
fruktan för misstag icke velat besvara de framställda frågorna,1
kunde han icke tillmäta någon betydelse; om det ock vore troligt,
att ungdomen, ovan som den var att uppträda offentligt, i början drog
sig för att vid dessa förhör visa sin kunskap, skulle detta försvinna,
i samma mån som åtgärden visade sig föra till en lycklig täflan
mellan åhörarne, hvilken täflan ban ansåg skola komma lättare till stånd
ju större auditoriet vore; i ingen händelse finge svårigheterna på
något vis förlama verkställigheten af en så nyttig åtgärd. Icke nöjd
med den allmänna föreskriften om förhören lät han nu veta, att
vid föreläsningarna i de lärda språken borde åhörarne öfvas i att
explicera den auktor, som föredrogs,2 det skulle bhfva ett
ytterh-garc band på ungdomen, då ingen gärna skulle inställa sig oberedd
till en föreläsning, där ban aldrig kunde veta, när det blefve hans
lott att explicera. Slutligen borde redogörelser för de privata
kollegierna och deras åhörare aflämnas likaväl som för de offentliga
föreläsningarna; litet spetsigt tillade ban här, att ban icke ville tro,
att en uteblifven redogörelse betecknade eftersättandet af en
skyldighet, som ju konstitutionerna ålade kvarje lärare. För att
betrygga verkställigheten uppdrog han åt rektor och dekanerna att vaka
öfver dessa föreskrifters efterlefnad af lärare och lärjungar, en
polisbefattning, som måste känts sårande för dessa. Creutz har
emellertid med full öfvertygelse om förhörens förträfflighet två gånger
befallt konsistorium att låta ungdomen höra namnen på dem,
hvilka sålunda angifvits för honom såsom särdeles skickliga och som
därför kunde påräkna hans välbehag.3
Var ej denna föreskrift om föreläsningsförhören ägnad att
göra kanslern populär vid universitetet, så var det väl än mera fallet
med hans upphäfvande af 14-dagars-ledigheterna vid påsk och pingst.
Dessa hade införts genom det kungliga bref af den 29 aug. 1749,4
som stadgade, att höstföreläsningarna skulle börja redan den 1 sept.
i stället för 1 okt. som hittills varit vanligt. När det emellertid
visade sig vara omöjligt att ändra den gamla till stor del på landets
1 Sleincour- säger i sitt diarium för april 1784 (It. Ark.), att d. 29
använde lian en halftimma till förhör med åhörarne, men att »då nästau
ingen svarade, nödgades jag själf både fråga och svara». — Christiernin
säger i sitt för 1 maj, att fyra, som han namnger, svarat, men »de öfriga
tycktes försynte och blygsamme, att de icke dristade sig tala på ett så
offentligt ställe».
2 I redogörelsen för Creutz’ kansleriat (Bih. 5, s. 168) uppgifves, att
Ihre nyttjat denna metod vid sina föreläsningar i latin.
3 Kanslersbref 26 okt. 1784 och 10 mars 1785.
1 Tryckt i Bih. 4, n. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
