Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•605
Den 21 febr. gick kanslern in till K. Maj:t ocb förordade Neikters
anhållan.1 lian inledde sin skrifvelse med det något raska
påstående, att Neikters bibliotekstjänst kunde till en del skötas lika bra
af de öfriga tjänstemännen, så att ban finge i stället ägna sig åt
undervisningen i vitterhet, för hvilken en skicklig bibliotekarie
borde äga nödiga förutsättningar, hvarjämte bibliotekets skatter
er-bjöde honom särskildt tillfälle att öka sitt vetande. Därpå angaf
han uppgiften för den nya professuren med ordagrant återgifvande
af Neikters ord och föreslog, att han skulle föreläsa de fyra dagar
i veckan, som biblioteket vore öppet, mot åtnjutande af de
förmåner ban begärt. Utöfver hvad Neikter föreslagit hemställde
han, att denne ock skulle äga presidera för exercitiedisputationer
på svenska öfver ämnen hämtade från vitterheten,3 och att
Neikters efterträdare skulle äga samma rättigheter och skyldigheter,
som nu bestämts för honom. Den 8 mars stadfäste K. Maj:t allt
hvad kanslern föreslagit.3 När kanslern den 11 april underrättade
konsistoriet härom, lät ban det äfven få till lifs allt hvad ban efter
Neikters anvisning uppställt som den nya professurens uppgift.
Det blef icke Neikter förunnat att mer i än två år sköta denna, i
det han 1787 förflyttades till den skytteanska professuren.
Efterträdaren P. F. Aurivillius fortsatte samvetsgrant, stödd på sin
djupa lärdom, att fylla föreläsningsuppgiften, visserligen mindre
genialiskt, men med stor grundlighet och i vidaste omfattning.
En egen slump gjorde, att vitterheten samtidigt fick en annan
icke mindre lysande föreläsare, om ock för kort tid, i den snart så
ryktbare C. G. Leopold. Denne, som promoverats i Greifswald 1782
och samma år blifvit docent därstädes, hade sedan fått plats som
vice bibliotekarie i Stralsund. Hans disputation i Greifswald »De
causis cur tot veterum scripta perierint», som lade i dagen mindre
vanliga insikter i lärdomshistoria, hade ådragit sig Fants
uppmärksamhet, som därför föreslog i konsistoriet den 16 juni 1783
att kalla honom till den lediga Lidénska bibliotekarieplatsen;
konsistoriet satte honom ock på förslag den 18 okt., och K. Maj:t
nämde honom den 2 jan. 1784. Sin föreläsningsverksamhet begynte
Leopold först på hösten 1785> efter att biblioteket blifvit honom
tillinventeradt. Den 11 november inledde ban den med ett tal »De
idea verae historiae litterariae»’ och ban såg sig snart omgifven af
1 Tryckt i Bih. 5, n. 40.
2 Häraf hafva dock hvarken Neikter eller hans efterträdare
Aurivillius begagnat sig.
3 Tryckt i Bill. 5, n. 41.
1 Uppfostringssällskapets Tidningar 1735, s. 717. Dagen förut d.
10 hade Thunberg utfärdat program om Leopolds installation.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
