Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•608
het, sedan den Seuerlingska truppen med kungligt tillstånd fått.
spela äfven under terminerna, låt vara icke under själfva
föreläsningstimmarna, ty den kade spelat tre gånger i veckan, ocli
ungdomen kade på dessa nöjen offrat icke blott sin tid utan ock sina föräldrars
ock sina anförvanters penningar i stället för att med dem betala
spisning ocb husbyra, hvaraf följden blifvit, att blott rfter pingst
flera lagsökts än förut under åtskilliga år. Det vore därför önskligt,
att kanslern utverkade förbud bos K. Maj:t åtminstone mot
skådespels uppförande under terminerna. Härå ingick emellertid aldrig
något svar. Två år senare visste konsistorium hjälpa sig på egen
band. Den Seuerüngska truppen kade då åter anländt ocb fått sig
lokal upplåten i ridhuset af stallmästare Ebrens^röm, men
konsistoriet ansåg sig väl ha rätt att bestämma öfver användningen af
universitetets byggnader ocb förbjöd stallmästaren att
framdeles uthyra sina lokaler utan dess medgifvande, för denna gång fick
truppen spela den korta tiden till månadens slut, efter den
ärna-de sedan afresa ocb en flyttning af teatern skulle varit högst
kostsam.1
Vi liafva hunnit till slutet af Creutz’ kansleriat, den 30 okt.
1785 slocknade käns lif. Jag bar icke dolt det intryck käns
verk-samliet kar gjort på mig. Denna synes mig hafva varit
karakteriserad af pedantiska föreskrifter2 och ett onödigt reglementerande,
men jag har ock nämt, att jag håller troligt, att hans
kanslerssekreterare hufvudsakligen burit skulden härför. Den bildade och fine
Creutz skulle väl knappast af sig själf kunnat falla på dylika
tankar, om kan haft tid att sätta sig in i universitetets angelägenheter
och hunnit göra sig förtrolig med ett universitets uppgifter; när
detta icke var honom möjligt, har lian i de flesta fall trott sig
kunna lita på sin kögra kand. Om hans lifliga intresse för bildningens
sak kan ingen tvekan råda, ock naturvetenskapsmännen synas
särskildt blickat upp till honom såsom deras gifne gynnare.3 Vid un-
1 Kons. prot. 15 och 22 okt. 1785. Två år senare ansåg det sig kunna
helt och hållet förbjuda en ekvilibrist att uppträda och detta med
åberopande af K. Maj:ts bref 23 jan. 1759.
1 En af de många onödiga fordringar ban framställde var ock, att
ban skulle hvarje termin hafva afskrift af kons. protokoll (bref 16 juni
1784). Man har verkligen svårt att förstå det skäl ban åberopar för sin
begäran, nämligen att detta skulle lätta hans samarbete med konsistoriet,
»utan att genom vidlyftiga skriftväxlingar öka consistorii göromål ocli
såmedelst inskränka en tid, som till vetenskapernas odlande och
ungdomens undervisning bör användas».
’ När S. Ödman i bref till Thunberg 1 april 1786 (Ups. Bibi., G.
300: ah) afböjer dennes plan, att han skall söka en adjunktur i Upsala,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
