Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•612
ning, som förmådde Gustaf att taga honom till sin högra hand
i vården af kanslersärendena. På en sådan man kunde han lita,
det personliga ränkspel, som annars förryckte allt, som ankom på
konungens afgörande, borde icke kunna göra sig gällande inför en så
rättrådig personlighet. Han bedrog sig ej heller. Rosenstein var
konungen trogen, men han var det icke mindre mot det universitet,
som i så mycket berodde af hans välvilja; dess sak låg honom om
hjärtat, och ban försvarade det när så behöfdes, äfven om ban
kunde frukta, att det skulle misshaga konungen. Detta visade sig
redan i begynnelsen, då ban hade att bekämpa den så högt uppburne
Leopolds försök att åt sig utverka en orättfärdig förmån på
universitetets bekostnad.1
Under de första lugna femton åren af sin regering hade Gustaf
III endast en gång och då för ett ögonblick besökt universitetet.
Så mycket mera måste det då förvåna, att han under de återstående
mera stormuppfyllda åren upprepade gånger infann sig och tog
liflig del i allt hvad där förehades. Man har kanske icke orätt i att
antaga, att hans öfvertagande af kanslersfunktionema och däraf
följande intimare beröring med universitetsfrågorna väckt tanken
på att med egna ögon se, hur det stod till vid den högskola, hvars
kansler ban varit i sina unga år, som ban då ofta besökte och hvars
anseende och välgång låg honom om hjärtat.
Universitetet var säkerligen alldeles oförberedt, då den 3 mars
1786 den nyheten spred sig i staden, att konungen ankommit i den.
tidiga morgonstunden (half sex) och tagit in på slottet;3 i den
lysande sviten befunno sig J. G. Oxenstjerna, G. M. Armfelt,
Schröderheim, Rosenstein och Sergel. Sedan konungen hvilat några
timmar, fick rektor Melanderhjelm företräde, hvarvid ban fick i
uppdrag att styra om en disputationsakt öfver några teser till följande
dag. Därpå begaf sig konungen ned i staden för att kl. 12 afhöra
Fants föreläsning i allmänna historien, hvarefter ban besåg
domkyrkan och särskildt de gustavianska och jagelloniska grafkoren,
i hvilket senare han befallde uppsätta den minnesvård öfver
Johan III, som Sigismund beställt i Italien, men som efter ett
skeppsbrott länge förblifvit i Danzig, tills Gustaf nu låtit öfverföra den
1 Se: Ur N. von Rosensteins brefsamling utg. af Schück 1905, s. 257.
2 Beskrifningen af besöket är tagen ur M. Floderi bref t. Gjörwell
d. 7 mars 1786 (Bih. 5, n. 47) och ett senare bref af d:o t. d:o d. 14 mars
(orig. i K. Bibi.) samt ur Uppfostr. Sällsk. allm. Tidningar 1786, n. 27,
där Gjörwell tydligen användt äfven de två föregående brefven. -— Den
stora sviten af 10 högre personer och 37 underbetjänter uppräknas i en
anteckning i Ups. Bibi., U. 95; 90 hästar erfordrades för resan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
