- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
616

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•16

ståhls förflyttning till en professur i Lund Lade förskaffat lionom
den orientaliska adjunkturen redan vid 29 års ålder, nu sju år senare
blef professuren i ämnet ledig, och han kunde väl betrakta sig som
själfskrifven, då ban som orientalist var sin medtäflare
obestridligen öfverlägsen. Vid förslagets uppsättande gick det dock
honom emot.

Detta sattes den 1 april 1786, äfven prokanslern sände in sin
röst. Hageman uppfördes enkälbgt i första rummet, likaså Tingstadius
i andra, i tredje rummet e. o. adjunkten Abraham Thorberg. Till
den förstes förmån åberopade många förutom hans långa hedrande
tjänst äfven hans grundliga insikter i den orientaliska Utteraturen,
som styrkts genom intyg af ämnets föregående representanter,
Hes-selgren och Aurivillius, men säkerligen liar kos de flesta till käns
förmån verkat det löfte, som konungen själf gifvit 1779. Tingstadii
personliga vän Boethius, med hvilken Fant instämde, sade
däremot ifrån, att då kan uppförde Hageman i första rummet, skedde
det ej därför, att denne genom några offentliga prof visat någon
utmärkt skicklighet till den ifrågavarande professuren utan af
aktning för käns ålder, 20 års tjänstetid, erkända skicklighet i andra
lärdomsgrenar och därför att han förut en gång varit uppförd på
förslag till den nu lediga professuren, under det ban däremot
bestämdt erkände Tingstadii öfverlägsenhet öfver alla sina
medsö-kande på den sökta professurens område. Utgången af frågan kunde
icke vara tvifvelaktig, trots att Tingstadius insände till kanslern
bittra besvär öfver förslaget, ty konungen hade ju genom sitt löfte
1779 bundit sina händer; hade så icke varit, betviflar jag, att
Hageman fått platsen. I kanslerns skrifvelse till K. Maj:t den 20 april
(hvilken man kanske får antaga, att Gustaf lagt Rosenstein i
munnen) åberopades det kungliga löftet för Hageman, men föreslogs
tillika att gifva Tingstadius en e. o. professorstitel ock den halfva
teologie professorslön, som Hageman haft sedan 1779; däremot
afstyrkte kanslern den e. o. professorstitel, som Thorberg hade
begärt, emedan därigenom de e. o. professorernas antal skulle i
onödan ökas ock käns befordran egga alla äldre adjunkter att begära
en dyUk värdighet. Hvad kanslern föreslagit bekräftade K. Maj:t
den 11 maj.

Icke långt därefter fick universitetet ny prokansler. Mennau-

han ännu? Ligger han ännu om middagarna på din stutbänk?» Och
Boethius skrifver samma år från Strassburg till Fant: »Säg Tingstadius,
att han bör visa sig äfven på den lärda sidan, ban har intet annat att
göra, medan han drager sin lata existens på din sopha». (Bägge brefven

i Ups. Bibi., G. 70: a).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0634.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free