Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•625
för universitetet. Det ena (af 7 dec.) medgaf akademins
bokauktionator rätt att ensam försälja böcker.1 Det andra (af 9 dec.)
meddelade, att som kan beviljat Meldercreutz’ änka dubbelt nådår,
och detta fördröjde Fants tillträde till sin ordinarie lön som
professor i historia,2 skulle denne ytterligare i två år åtnjuta det
anslag å 225 rdr., som ban redan i tvenne år innehaft.
Ett ännu större bevis å hans gunst erfor Lindblom.
Biskopsstolen i Linköping var ledig genom Troils utnämning till ärkebiskop
den 30 aug. 1786. Konungen ville gärna belöna Lindblom med
befordran till denna plats, men trots dennes härstamning från
landskapet och åtskilliga bearbetningar i stiftet kom han icke upp på
förslaget utan stannade på fjärde rummet. Man visste dock råd,
ity att den gamle professorn i grekiska Johan Floderus, som icke
heller var så synnerligen mån om att få denna plats, förmåddes att
afsäga sig tredje rummet, hvarpå Lindblom vid föredragningen
inför konungen den 14 dec. uppfördes i tredje rummet ock
näm-des. Han var ännu ej ens prästvigd, hvilket skedde först fem dagar
senare, den 19 dec., efter att K. Maj:t dispenserat konom från den
härför erforderliga prästexamen.3 Otvifvelaktigt var Lindblom
ett ypperligt biskopsämne, när det gällde att få en liabil och
representativ person på biskopsstolen, i afseende på teologisk lärdom
och kyrkligket torde kan lämnat åtskilligt öfrigt att önska.
Utnämningen är ett slående exempel på den världsliga och af intriger fulla
kyrkopolitik, som Gustaf III dref med troget biträde af
Schröderheim. För universitetet var förlusten måttlig, och skytteanska
professuren fick en lysande efterträdare i J. F. Neikter.
Den indragning af professurer, hvartill början redan gjorts med
tvenne, blef äfven detta år fortsatt, i det ännu en teologisk professur,
som blifvit ledig genom Erik Hydréns död den 5 sept. 1786, lämnades
obesatt. Man kan icke värja sig för den tanken, att Gustaf III, som
nog ej skattat den teologiska lärdomen högt. och icke haft de
bästa tankar om fakulteten,’1 har ansett, att den teologiska
undervisningen icke vore behöflig i samma utsträckning som i forna tider,
och att därför en minskning i lärareantalet godt kunde låta sig
göra utan något men för universitetet. Han var nog icke keller en-
1 Brefvet är tryckt i Upsala Tidningar 13 juli 1800.
3 För att förstå detta bör man veta, att hist. professorslönen uppbars
af den afskedade Georgii, ocb att den skulle blifvit ledig, om denne fått
tillträda Meldercreutz emeritilön.
3 För ofvanstående se E. M. Rodhe: J. A. Lindblom 1905, s. 39 ff.
4 Se M. Floden bref t. Gjörwell 20 okt. 1786 (K. Bibi.), där F.
redogör för det märkliga samtal, som kungen haft med den uuge F. B. von
Schwerin, som han trodde, att fakulteten af illvilja kuggat.
Ups. Univ. Hist. m, 1. 40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
