Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•627
te förslag på de besparingar, som kunde göras utan skada för
vetenskapen ocb undervisningen. Kanslern bestämde själf
medlemmarna i det utskott, som skulle verkställa utredningen, nämligen
rektor Christiernin samt professorerna Hemberg, Murray,
Melanderhjelm, Mallet och Boethius jämte räntmästaren och e. o. prof.
Pros-perin; när dessas betänkande var färdigt, skulle det föredragas i
konsistoriet, där öfriga finge yttra sina meningar, men ingen
ändring göras i betänkandet. Den 13 dec. 1786 föredrogs detta i
konsistoriet utan att därvid några särskilda yttranden i öfrigt afgåfvos,
hvarpå det afsändes till kanslern.1
Betänkandet framhöll, att inkomsterna visserligen stegrats
något efter 1775 dels genom K. Maj:ts förordning att vid
penningräntornas utgörande 3 dlr. smt., icke som förr 6, skulle motsvara
1 rdr., dels genom att böndernas naturapersedlar nu löstes efter
markegång, men att å andra sidan utgifterna ökats genom
löneförbättringen af 1778 och den personella extrastatens fortgående
tillväxt. Den senare hade redan förra året stigit till 1,700 rdr. och 430
tunnor spannmål samt ökades innevarande år med 200 rdr.
(genom anslagen åt Leopold och prof. Bergmans änka).2 Den
förhoppning man haft, att de två professorslöner, som indragits 1779, skulle
förbättra finanserna, hade blifvit om intet, då dessa användts till
diverse gratifikationer och sålunda ökat den personella staten.
Besparingar vore ej så lätta att åstadkomma. De e. o. expenserna,
som växt så oerhördt, kunde icke neddrifvas, ej heller för det
närvarande utgifterna för byggnader, så länge man måste vara
betänkt på medel för nya biblioteket, som redan kostat öfver 6,000
rdr. Den verkliga behållningen under de tio gångna åren kunde
beräknas till 7,611 rdr., men däraf vore endast 2,501 reella tillgångar
bestående i utlånta medel, återstoden, som representerade
fordringar hos allmogen för resterande uppbörd, vore en ganska osäker
tillgång. Om inkomsterna vanligen räckt till utgifterna och lämnat
något öfverskott, hade det berott på, att det medelpris för
spannmålen, som erfordrades för jämvikt i räkenskaperna, eller 2 rdr. 24
1 Betänkandet är in extenso intaget i dagens protokoll. Bilagorna
saknas tyvärr i kons. arkiv. Ocli originalbetänkandet med dessa har ej
kunnat anträffas i R. Arkivet.
2 Efter som utskottet längre fram beräknar tunnans medelpris till 2 ’/ä
rdr., vill det säga, att den personella extrastaten 1786 borde hafva
uppgått till 2,975. I denna siffra ingår ej det belopp, hvarmed årets ordinarie
stat öfversteg den ordinarie stat, som 1699 upprättats. I verkligheten
torde af universitetets årsutgift, som kan beräknas till 22 à 23,000 rdr.
(se Bih. -5, s. 128 och 148), fullt hälften anses representera utgifter, som
voro obekanta för Karl XII:s stat 1699.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
