Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•629
Fant ocli Neikter samt öfvervar en latinsk disputation under
tvenne timmar, då Fant ventilerade sin afhandling »De inquisitione
sagarum in Svecia 1668—1677», äfven ett skytteanskt kollegium med
unga adelsmän hedrades af hans närvaro den 26, hvarjämte han
tvenne gånger besökte biblioteket för att taga de Strandbergska
och Sturzenbeckerska donationerna i ögonsikte. Den unge
kronprinsen öfvervar ock åtskilliga föreläsningar och besökte theatrum
oeconornico-mechanicum, anatomiska kupolsalen och botaniska
trädgården samt gjorde en utflykt till Mora stenar. Den 27 afreste de
kungliga åter till Stockholm.1
Åtskilliga af universitetets tjänster bytte detta år innehafvare.
Efter Lindbloms utnämning till biskop förflyttades Neikter d. 1 jan.
1787 till hans plats soin professor skytteanus. Man skulle väl knappt
kunna tro, att då universitetet kunnat erbjuda en sådan kandidat
till platsen som Neikter, Gustaf III kunnat sätta ifråga att
lyckliggöra universitetet med Lindbloms yngre broder, magister
Gabriel Lindblom, hvars enda förtjänst bestod i, att han sedan tolf
år vistats i Paris och sålunda förvandlats till half fransnian, en
synnerligen stor rekommendation i Gustafs ögon. Biskop Lindblom
liar ock med värme fört sin broders talan,2 men förslaget blef
lyckligtvis icke annat än en förflugen tanke. Möjbgen har patronus
icke velat låna sin hand därtill, kanske konungen själf slutligen
insett det orimliga i saken, kanske Rosenstein haft förtjänsten af det
senare. Magister Gabriel gick dock icke lottlös från täflingsfältet,
såsom vi nu få se vid redogörelsen för biblioteksplatsens tillsättning
efter Neikter.
Denna tilldragelse är ett föga tilltalande exempel på en af
dessa många egendomliga, om ock vid universitetet icke så
ovanliga befordringar i Gustaf III:s tid, då en person under en eller annan
form fick betala för en plats, därest han icke ville gå miste om den.
Episoden är tillika ej minst märklig därför, att lika som 85 år
tidig-gare vid Erik Benzelii utnämning den ansedda sysslan gafs åt en belt
ung man, som konsistoriet väl knappast skulle satt främst på
förslaget, om det haft rätt att uppgöra ett sådant, ehuru visserligen
den som nu fick platsen, Per Fabian Aurivillius, icke var
konsistoriet obekant som biblioteksman, hvilket ju var fallet, då
Benzelius nämdes. Vid bägge tillfällena har K. Maj:ts val fallit på rätte
mannen, namnen Benzelius och Aurivillius lysa som tvillingstjärnor
i bibliotekets historia. Till den efter Neikter lediga platsen hade hos
kanslern anmält sig akademisekreteraren G. Flygare, hvars egent-
1 Uppfostr. Sällsk. Tidningar 1787, n. 50.
3 J. Sundblad: Bland kräklor och mitror 1886, s. 40, 43, 120—124.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>