Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
632
tidigt slagit i ögonen och som gjort, att juristerna höllo på dess
juridiska sida, naturforskarne med flere på dess ekonomiska, trädde
vid förslagssättningen den 2 juni skarpt i dagen. Hemberg, som
ensam representerade den juridiska fakulteten, satte Flygare först,
emedan kan förtjänstfullt speciminerat både i lagfarenhet och
ekonomi, därnäst häradshöfding J. A. Brandt, som disputerat ensamt
i juridik ock sist Barchaeus, som speciminerat ensamt i ekonomi,
men kvars specimen om saltpetersjuderiinrättningen vore att
betrakta icke som ett specimen juridicum, utan blott som en
historisk berättelse. Christiernin åter, som varit både adjimkt och
professor i ämnet, häfdade starkt professurens ekonomiska sida. Af
innehafvaren fordrade han icke blott juridiska insikter utan
för-nämligast en grundlig kännedom om våra näringars beskaffenhet
och om bästa medlen till deras upphjälpande m. m.; häri vore
Barchaeus i hans tanke afgjordt öfverlägsen, hans lärdom och
färdighet i lefvande språk samt vidsträckta resor borde tynga i
vågskålen, juridiska insikter hade ban ådagalagt genom tjänstgöring i
hof-rätter och just det specimen, som Hemberg icke erkände. Han
fick emellertid blott Svedelius med sig, under det 13 följde
Hembergs votering, säkerbgen var Flygares långa tjänstgöring som
akademisekreterare det, som kos de flesta fällde utslaget. Ingendera
kandidaten var någon lysande representant för vetenskapen, från
hvilken sida man än ville uppfatta den dubbelsidiga professuren.
Kanslern förordade Flygare, som den 20 juni 1787 nämdes af K.
Maj:t. Genom fullmakten vidgades hans professur att äfven
omfatta jus publicum romano-germanicum, hvarom kanslern redan
före förslagets upprättande underrättat vederbörande,1 en
omständighet, som kanske ock inverkat något på utgången af
förslagssättningen.
Verkligt kunglig var den frikostighet, som Gustaf III detta år
visade universitetet, då ban för att stödja den botaniska
vetenskapen och ära minnet af Linné, såsom denna vetenskaps furste ock
universitetets stoltaste namn, skänkte för anläggning af en ny
botanisk trädgård den stora nedanför slottet belägna kungkga
lustgården och lofvade att låta för egna medel där uppföra en ny,
mera lämplig och för sin tid verkligen storartad institutionsbyggnad.
1773. Den tredje sökanden var häradshöfdingen i Lagunda hd. sedan
1773 J. A. Brandt, förut akad. notarie 1771 och ombudsman 1773.
1 Kanslern t. kons. 21 maj 1787. I brefvet påpekas, att efter Riseils
afsked 1772 hade ingen haft i uppdrag att undervisa i detta ämne, hvari
insikter voro nödvändiga på grund af Sveriges tyska besittningar.
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
