Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•633
Den gamla botaniska trädgårdens olägenheter voro honom nog
välbekanta, och jag föreställer mig, att Thunberg icke underlåtit
att vid de upprepade besök, som konungen aflade hos honom,
ytterligare framhäfva trädgårdens brister och huru föga värdigt det var,
med hänsyn till Linnés odödliga förtjänster om sin vetenskap och
Sveriges anseende, att längre tillåta den vetenskap, med kvilken
denne sammanflätat sitt namn, arbeta under så ogynnsamma
förhållanden; troligen har äfven Thunbergs stora naturabed onation,
för hvilken ju universitetet förklarat sig vara ur stånd att
anskaffa nödig lokal, ytterligare riktat konungens uppmärksamket på,
att en ny byggnad erfordrades. Beslutet var tydligen fattadt
senast om våren 1787, ty i juni detta år lät konungen börja
grund-gräfningen och drifva det med sådan fart, att han den 17 aug. kunde
infinna sig ock lägga grundstenen.1 Omgifven af en lysande svit
vandrade han till fots från slottet ned till byggnadsplatsen, där
ban till prokanslern öfverlämnade sitt gåfvobref.2 I detta
uttalade ban först vackert, att ban betraktade som en glädje ock
en ära att fullfölja tvenne Gustavers arbete på höjande af rikets
äldsta lärosäte, hvarigenom hans son kunde af hans föredöme
lära, hvilken lycka det var att föra spiran öfver ett upplyst folk och
dagligen njuta den hugnaden, att se svenska snillen lyfta sig till
vetenskapens köjder. Därpå erinrade kan lika vackert om det kraf,
som Linnés minne ställde på lians landsmän. Han hade funnit, att
den gamla botaniska trädgården vore otjänlig både till läge och
utrymme. Detta hade hittills icke betydt så mycket; ty »så länge
den lärda världen uti denna vetenskap endast erkände von Linnés
lagar, upfylde hans stora namn och kunskap alt hvad häruti
saknades, men nu mera sedan upptäckterna ökat sig, och utländingar,
ledda af hans ljus, börjat täfla med hans landsmän, fordrar hans
minne och academiens heder de anstalter, hvarigenom hans
skickeliga efterträdare kunna bibehålla hans företräde.» Därför donerade
han nu sin kungliga lustträdgård jämte en tillökning af mark
därutanför å 112 kvadratalnar.’’ I grundstenen nedlade konungen med
egen hand icke blott ett exemplar af alla i Sverige gångbara mynt
och tre medaljer slagna öfver hans kröning och hans eget och
sonens kansleriat, utan med fin uppmärksamhet ett exemplar af den
1 Grundläggningen beskrifves i Inrikes Tidningar 1787, n. 67 och i
Allmänna Tidn. 1788, n. 41.
2 Gåfvobrefvet 17 aug. 1787 i Urkunder etc. s. 263.
3 Donationsbrefvet säger icke, hvad Inrikes Tidn. upplysa, att
Upsala stad till åtlydnad af K. Maj:ts vilja afstod den jord, som behöfdes för
tillökningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
