Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•636
hälle, ja af hela världen. Här är icke platsen att teckna hans
person och föregående. För att förstå det följande kan vara nog att
erinra, att han var en man af verkligt snille, men utan de
vidsträckta och fördjupade studier i historia och filosofi, som äfven det
största snille icke kan undvara, om det vill föra vetenskapen och
mänskligheten framåt eller in på nya banor. Uppfylld af den
omåttligaste själfkänsla, som nästan gränsade till storhetsvansinne, trodde
han sig kunna ur sitt eget inre, utan all medverkan af årtusendens
spekulation och lifserfarenhet, framkonstruera på rak arm
lösningen af alla de problem, som brytt tänkares och statsmäns hjärnor
sedan samhällets första begynnelse. En naturlig följd häraf var,
att lian, i likhet med alla samhällsförbättrare, som saknat
kännedom om världsutvecklingens historia, såg i det bestående idel
orättfärdighet och lumpenhet, hvarför enda vägen vore att göra tabula
rasa af allt och sedan börja från början; återuppbyggandet vore lätt,
det skulle ej fordra flera år än det kostat århundraden att
uppbygga det nu nedruttnade samhället. Naturligtvis stod i hans ögon
det särskildt illa till i Sverige, hvars folk ban ansåg icke skulle
vakna »på denna sidan domen», och 1772 års revolution var för den unge
öfverspände republikanen en styggelse, hvilket dock icke
hindrade honom att söka Gustaf III:s gunst, ehuru det skedde, sanningen
fordrar detta erkännande, i hopp att konungen skulle i honom se
en ny Solon, kallad att gifva sitt land nya lagar. Han var en äkta
förebild för de franska samhällsförbättrare, som den stora
revolutionen släppte lös, och som alla ville lyckliggöra världen efter sitt
recept. Liksom många af dessa ägde han den mest glödande
fantasi och en ovanlig makt öfver ordet.
Orsaken till att denne underlige man, för hvilken allt
universitetsstudium var något torrt och pedantiskt och universiteten själfva
föråldrade lämningar från mörka tider, dock infann sig för att
studera i Upsala, sammanhängde på det närmaste med hans begär att
öfver allt spela en roll. Sedan han nämligen icke funnit gehör i
Sverige för sina världsreformatoriska idéer eller förvärfvat det
anseende, hvartill hans snille i hans egen tanke ovillkorligen
berättigade honom, hade han beslutat vända ett otacksamt fosterland
ryggen och söka i det stora England, där ännu något fanns kvar af
frihet, finna en bättre mark för sina stora idéer och ett värdigare
erkännande af sin personliga storhet. Han var likväl nog praktisk
att förstå, att i England med dess trånga sociala begränsningar
skulle han aldrig göra sig gällande utan en lärd titel, och det var för
förvärfvande af en dylik ban ställde sina steg till Upsala. Som
blygsamhet aldrig besvärade honom, var det ej underligt, att hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
