- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
637

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•637

afsikt var att i en hastig vändning eröfra titlarne af doktor, både
i de juridiska och medicinska fakulteterna. I mars 1787 ankom
han till Upsala, där han säkerligen föregicks af en viss ryktbarhet;
såsom utgifvare af Nya Granskaren, Kellgrens antagonist och
författare till åtskilliga både vittra och sociala skrifter hade han
redan ett namn. Det var själfklar sak, att universitetsungdomen,
liflig, nyketslysten och känslig för det oförnekliga om ock
fantastiska snillet samt svag för den nykomnes ovanliga makt öfver
ordet skulle med en viss beundran se upp till honom. De, som ägde
ett mognare omdöme, genomskådade nog snart ihåligheten af det
unga snillets anspråk och kände sig tillbakastötta af hans själfkära
och öfverlägsna uppträdande. Den 22-årige Mathias Floderus, som
några veckor senare promoverades som ultimus, gifver följande
lyckade beskrifning af det intryck, som Thorild gjorde.1 »Den nye
granskaren är kitkommen och lärer blifva mångom en förargelse,
mångom en galenskap. Jag ser i andanom, huru ban lärer
annihi-lera vederbörande utan åtskillnad. Deras föreläsningar hafva icke
den bestämda graden af det höga och sanna.2 Jag hörde honom
för några dagar sedan jugera om en disputation under salig professor
Aurivillius:3 »jag vet icke, hur man vågar vara professor och komma
med sådant» m. m., vidare improbera Tingstadii inträdestal och nya
bibelöfversättningen såsom platt, tung och släpande, vida under
den gamla . . . Dömer ban på sådant sätt, om han en gång kommet
på domstol, lärer verlden af honom icke hafva mycken rättvisa
att förvänta.» Några dagar senare skrifver samme Floderus, att
Thorild går där »hög som himmelen, mörk som natten». Och en
af Upsalas mest begåfvade lärare, själf en man af den nya tiden, den
spirituelle Neikter gifver icke långt därefter i bref till Rosenstein den
17 april en målning af Thorild, som visar huru de äldre
uppfattade hans person och färd. lian skref nämligen: »Thorilds ankomst
till Upsala är icke särdeles boni ominis. Han följer här samma
method som i Stockholm, samlar studenter i conventiclar, skaffar
sig admirateurer och tillskapar fantaster. Jag har dock icke hört,
att han uppenbart häcklar närvarande administration, han nöjer
sig att upptäcka fel hos smått folck och i synnerhet hos
professorer, att häckla lagboken, som skal vara ganska felaktig, äfvensom
Montesquieu. Detta låter väl icke så farligt, men under alt detta
bibringar han i hemlighet en sorts enthousiasme, talar om frihe-

1 M. Floderna t. Gjörwell 3 och 10 april 1787 (K. Bibi.).

1 Floderus alluderar på Thorilds ständiga slagord.

3 Den store orientalisten K. Aurivillius. Man ser, att Thorild i
sin dristighet satte sig till doms öfver hvem som helst.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0655.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free