Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•642
tiska meditationer. Emellertid aflade han filosofie
kandidatexamen den 2 juni 1788 och icke utan framgång, ty han erhöll
laudatur i praktisk filosofi, cimi laude i latin, teoretisk filosofi och
privatekonomi, approbatur i historia och politik;1 i kemi fick han af
Johan Afzelius det klassiska och slående vitsordet: »Laudatur
ingenium, approbatur judicium, admittitur experentia». Nu
återstod att vinna juris doktorsvärdigheten. Ansökan om examen
för denna grad hade ban redan något tidigare lagt in hos juridiska
fakulteten, den var affattad på latin i den vanliga Tliorildska
hög-trafvande och halft obegripliga formen.2 Han såg sig redan så
nära målet, att två dagar före den första af de bägge juridiska
examina, som skulle afläggas, anhöll han hos Rosenstein, att hans
blifvande promotion skulle få ske för öppna dörrar och att kostnaden
skulle reduceras, hvilket denne ock tyckes hafva beviljat. Men det
skulle annorlunda gå. Thorild blef visserligen juris utriusque kandidat
efter aflagd examen den 12 juni,3 men han slog därpå helt tvärt ur
hågen att fortsätta; det är omöjligt att afgöra, huruvida hans genom
examensmetoden sårade högfärd eller insikten i, att licentiaten
nog ej stod att vinna lika lätt och att han kanske skulle
underkännas,4 har mest inverkat på beslutet. När man läser hans egen
beskrifning på juris kandidatexamen, förstår man bättre både hans
känslor och sakens utgång. Han säger där, att han begärt att
blifva examinerad i »doctorala och stora ämnen», och att man i stället
gjort allt ömkligt och litet, att man frågat, huru många kapitel
en bok i jus romanum innehöll, datum på äldsta skjutsordningen,
hvad landsväg, mutsedel och utmål vore; detta hade väckt hans
löje ocli äckel, och han hade föreställt professor Flygare, att i nästa
examen borde det examineras annorlunda, hvilket till hans naiva
förvåning stött en sådan pedant. Till Rosenstein skref han
högfärdigt, att han föraktade att blifva doktor i Upsala, det vore för
1 Filos. fak. prot. 2 juni 1788. Thorild har tydligen ej nöjt sig med
att som andra juris studerande taga den vanliga preliminärexamen i
filos, fakulteten utan äfven begärt få aflägga fil. kandidatexamen. Han
gifver sig själf och äfven examinatorerna eloger för den höga lyftningen
i examenssättet (Atterbom 4, s. 280).
3 Ansökan är tryckt i Samlaren 6, 1885, s. 73. Ansökan, som
presenterades i jurid. fakulteten d. 24 maj, åberopar intyg af både teologiska
och filosofiska fakulteterna om där aflagda preliminärexamina.
3 Professor Flygares slätstrukna intyg af 12 juni om examen är
tryckt i Samlaren 6, 1885, s. 75.
4 Fant skref 13 juni (dagen efter examen) till Rosenstein, att
»Thorild är i juridiska faculteten ad mitterad cum monitu och torde improberas
i licentiatexamen». (Bref utan underskrift, men af Fants hand i Ups.
Bibi., men där insatt bland Neikters bref i F. 830: e.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
