- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
648

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•648

lasarettet för rekryter nu försvunnit.1 Modigt gingo de unga
läkarne till sitt hotande värf, faran att falla ett offer för de smittsamma
farsoterna ä sjukkusen var större än faran för döden på slagfältet;
20,000 man afledo i Karlskrona, och af därvarande 216 läkare var
det blott sex, som undgingo att angripas af farsoten.2

Året 1789 tyckes, för att begagna Rosensteins uttryck i bref
till konungen,3 en mordängel regerat öfver Upsala. Hageman,
professor i orientaliska språk sedan tre år tillbaka, gick bort den 11
januari, den 13 april afled teologen Amnell, som i 42 år tjänat som
professor, den 28 april den sextioåttaårige Floderus, som i 27 år innehaft
lärostolen i grekiska, och den 5 maj universitetets nestor, den
nittio-femårige teologen Lars Hydrén, som 45 år tillbaka blifvit professor.
Äfven tvenne, som redan tidigare lämnat sin tjänst, gingo hädan, den
31 januari N. Risell, hvars professur indragits 1772, och den 8 juli
förre professorn i fysik S. Duræus. Den sistes bortgång skulle
egentligen beredt Flygare tillträde till lön, i det att Flygares
företrädare K. Berch nu bort tillträda Duræi emeritilön och således den
egenthga lönen för professuren i juridisk ekonomi öfvergå från Berck
till Flygare. Det kade ock varit Rosensteins tanke att så skulle gå,
men seden att gifva dubbla nådår var nu blifven till regel.4 Duræi
änka fick dubbelt nådår den 10 okt. 1790, och följden var, att
Flygare fick tjäna som förr för sin forna sekreterarlön eller för 200 rdr.
mindre, än om han fått sin professorslön. På samma sätt gick det
med den lättnad för universitetets kassa, som Riselis död borde
inneburit, i det att denna lön allt sedan 1774 var i survivans
tillförsäkrad Murray, ock universitetet således nu bort få bespara den lön
på extra stat till honom, hvarmed den varit betungad. Rosenstein
hade gladt sig åt denna lättnad och lofvat att söka skydda
universitetet för några ansökningar å det lediga beloppet,5 men
konsistoriet tillstyrkte änkans begäran om dubbelt nådår, som det hette,

1 Se fak:s bref t. kanslern 29 jan. och 6 april 1790 (Bih. 5, n. 64 och 66).

5 Karol. med. kirurg, institutets hist. 1, s. 69, not 1. En af de unga
läkarne, J. N. Aili, skrifver t. Thunberg 15 okt. 1789, att i Karlskrona
då lågo 7,000 sjuka; d. 12 nov., att flottan efter Bistå expedition
afläm-nat ytterligare 1,600; d. 13 dec., att 190 medici och kirurger nu äro där
nere (Ups. Bibi., G. 300: a).

3 Rosenstein t. Gustaf III 13 juli 1789 (»Ur R—s brefsamling» utg.
af H. Schück 1905, s. 16).

4 Riselis och Ilagemans änkor fingo dubbla nådår 1 juni 1789,
Floderi änka 2 febr. och Amnells 2 oförsörjda döttrar 3 febr. 1790.

5 Kanslern t. kons. 6 febr. 1789.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0666.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free