Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6G0
set; det vore billigt, då den gamla ekonomiska professurens
göromål voro delade på bägge, ocb de båda behöfde samlingarna, hvilka
Lostbom ej litet ölcat, rum för samlingarna voro dock
kufvudända-målet med husets anskaffande; anordningen behöfde icke kosta
universitetet något, då Lostbom skulle själf ansvara för underhållet
af sin andel. A. Berchs son och efterträdare Krister Berch ansåg
sig emellertid härigenom frikallad från den underhållsskyldighet,
som 1754 ålagts hans professur, och hade universitetet redan förut,
trots 1754 års bref, fått betala åtskilligt i reparationer, blef det nu
än mera fallet, sedan Lostboms inflyttning ägt rum. När Flygare
1787 efterträdde K. Berch, hade universitetet inalles utbetalt för
husets underhåll 2,613 rdr. eller 47,034 dlr. kpt. Detta var icke fullt
billigt, och saken måste på något sätt ordnas bättre. Lostboms
utnämning till domprost 1790 öppnade härtill en utsikt.
Konsistoriet gick in till K. Maj:t och föreslog, att Flygare skulle nöja sig med
en våning på 5 kammare, kök, sal och auditorium, hvaremot öfriga
rum skulle uthyras och universitetet mot uppbärande af hyrorna
påtaga sig underhållet. Både kansler och K. Maj:t voro dock af en
annan mening. Kanslern hade fäst sig vid, att Flygare beklagat sig
öfver, att han vore mera trångbodd än öfriga kolleger, som kade
boställsvåningar, särdeles sedan den Berchska boksamlingen tagit
ett helt rum i anspråk, hvarför ock Flygare begärt att allt skulle
återställas på samma fot som 1754. Detta tyckte kanslern böra bli
billigare för universitetet, som ju därigenom befriades från
underhållskostnaden, han tyckte att erfarenheten visat, att öfverallt, där
universitetet uppburit hyror af de offentliga byggnaderna och
sålunda på samma gång äfven åtagit sig reparationerna, hade det
förlorat, hufvudsakligen på den grund att offentliga arbeten alltid
blefvo dyrare än de, som enskilda anställde. Kanslern tycktes
alldeles förgäta, att erfarenheten ock visade, att universitetet alltid
fått betala, äfven där boställsinnehafvaren ägt
underhållsskyldigheten. K. Maj:t anslöt sig emellertid till kanslerns åsikt (helt
naturligt, då konung och kansler ju voro så godt som samma person)
och resolverade den 4 april 1791,1 att Flygare skulle disponera bela
huset, men ock svara för detsamma, och af inflytande hyror
vidmakthålla byggnaden och »efter tillgång och förmåga öka theatriun
oeconomico-mechanicum»; för att betrygga verkställigheten häraf
skulle konsistoriet affordra honom årlig räkenskap ocli hvart tredje
år göra syn å huset.
På hösten 1791 aflade Gustaf III sitt sista besök i Upsala, och
1 Se Bih. 5, n. 69.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
