Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•659
dock icke tro, att den arbetarestam, som stod under universitetets
jurisdiktion, inskränkte sig till de nu uppräknade, till dem som
mästare kommo alla deras arbetare och öfriga drängar, hvilka
universitetet som sådant eller dess enskilda medlemmar hade i sin tjänst,
och dessa så kallade försvarskarlar bildade verkligen en rätt
försvarlig skara; 1774 funnos 91 dylika, hvilkas familjer äfven hörde under
universitetets jurisdiktion.1 Medförde denna ymniga tillgång på
arbetsfolk sina fördelar, hade det ock sina olägenheter, som man ser
däraf, att konsistoriet 1774 ansåg sig böra hafva öga på
möjligheten af att befria sig från onödiga försvarekarlar, emedan de annars
med sina familjer kunde framdeles falla universitetet till last, och
det växande tiggeriet i staden till en del kunde hero på ett dylikt
missförhållande; också befinnes, att universitetet samma år utdelat
hjälp åt »tjugutre stycken uslingar», som voro uppförda på dess
stat.3
En annan tvistefråga, som Gustaf III ordnade under sitt sista
år, var den om dispositionen af den ekonomiskt juridiska
professurens boställshus nära dombron. Efter dess inköp hade Adolf
Fredrik den 17 juni 1754 på förslag af Ehrenpreuss som kansler bestämt,
att A. Berch skulle disponera hela huset, hyresfritt bebo den våning,
som aftogs för hans räkning, men för de hyror, som inflöto för öfriga
rum, underhålla byggnaden och komplettera samlingarna i
Theatrum oeconomicum.3 Tillkomsten 1759 af borgströmianska
professuren i privatekonomi verkade häri småningom en förändring. Dess
innehafvare Lostbom ansåg sig hafva öfvertagit en del af Berchs
professur, hvarför ock den senares ämne allt oftare började
betecknas som oeconomia publica i motsats till den oeconomia privata, som
Lostboms professur omfattade. Ingenting var då naturligare, än
att denne kastade sina ögon på de Berchska rummen, eftersom dennes
samlingar äfven användes för hans föreläsningar. lians försök att
dä.r få ett auditorium misslyckades dock, han fick nöja sig med ett
på gustavianum och att en del af samlingarna ditflyttades. Men
bostaden lekte i hågen, så mycket mindre att undra på, som hans
aflöning var vida sämre än de andra professorernas, och 1780 fick
han sin vilja fram. Trots Rudenschölds invändningar resolverade
K. Maj:t den 15 febr. d. å., att Lostbom skulle, då det rum å
gustavianum, som han erhållit, vore otillräckligt, äga disponera halfva hu-
1 Uppgift af bokhållare J. Schedvin (Ups. Bibi., U. 46); i dessa
91 ingingo då ej akademistatens enskilda drängar, men väl 7
nationsvaktmästare.
’ Kons. prot. 22 okt. och 12 nov. 1774.
3 Se Bih. 4, n. 20.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
