Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(J7ü
vikt. Och i Upsala vågade man väl icke tillämpa de principer,
som man nyss förklarat vara de enda riktiga, ty Aurivillius valdes
till rektor för V. T. 1790, ehuru hans företrädare Neikter varit det
i samma omgång, ock man valde i november 1790 Tingstadius,
trots att Christiernin protesterade, eftersom Tingstadius icke
varit ordinarie i två år. Konsistorium godkände således tydligen, att
e. o. professur var ett munus honorificum, och samma erkännande
låg däri, att det i maj 1791 valde Em. Ekman, som blifvit
ordinarie så sent som den 20 okt. 1790, men som i egenskap af designerad
efterträdare åt Lostbom haft professorstitel sedan 1766. Några
konsistoriales protesterade clock, ock detta gaf kanslern anledning
att, på samma gång han (d. 13 maj) godkände valet, meddela, att
han anmält saken för K. Maj:t, som på grund däraf befallt honom
inkomma med yttrande om hvad som skulle förstås med munus
konorificum. Detta skedde dock icke, och när så i dec. 1791 Dahl
valdes, som först den 20 okt. 1790 fått professorsfullmakt,
meddelade kanslern, att K. Maj:t förklarat, att »ekvad beslut ock
framdeles i detta ämne kunde fattas», Dakls val skulle godkännas. Så
stod saken vid Gustafs III:s död. Den blef en af de första, som
hertigen upptog som regent, och den 26 maj utfärdades svaret.1
Detta innehöll ej annat än en förklaring af kvad som menades med
munus honorificum, och på den förklaringen blef konsistoriet nog lika
slug som förut, ty det hette, att därmed borde förstås »inga ringare
sysslor än de, som äro af lika värdighet med professorerna vid
akademien». Konsistoriets hemställan i öfrigt lämnades alldeles
obesvarad, och förklaringen härtill gafs i en skrifvelse från kanslern
af li juli, genom hvilken kan gaf konsistoriet del af förenämda
konungabref af 26 maj, ty här hette det, att ban (d. v. s. hertigen
som regent) funnit betänkhgt att samtycka till konsistoriets
förslag och därför låtit det förbbfva vid livad författningarna hittills
stadgat.2
Icke långt efter sitt tillträde af kansleriatet gjorde hertig Karl
ett kort besök i Upsala, Ehuru det inföll midt under de dagar, då
universitetet med fem högtidliga parentationer firade minnet af
den bortgångne konungen, har hertigen icke hedrat någon af dem
med sin närvaro, och det ser nästan ut, som om dessa högtidsdagar
jämkats så, att ingen af dem skulle sammanfalla med den dag,
1 Tryckt i Bih. 5, n. 71.
2 Regeringens tystnad i denna fråga förde emellertid till det orimliga
resultatet, att 14 filos, professorer efter hvarann innehade rektoratet
H. T. 1796—V. T. 1803.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
