Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•672
livars sista skede sannolikt icke beredde hertigen ett oblandadt
nöje genom det öppna, oförskräckta sätt, hvarpå Boethius gjorde sig
till tolk för det allmänna missnöjet vid universitetet öfver det
Creutzska systemet att förvandla professorerna till lärare för
skolgossar, lämnade hertigen konsistoriesalen och besåg det till mindre
konsistoriets rum nu förflyttade myntkabinettet,1 hvarefter han
i sällskap med hela akademistaten begaf sig ned på gustavianigården,
där ungdomen nationsvis uppställts och nu presenterades af
prokanslern. Därpå besågos med samma iltågsfart, som den aflidne
konungen brukat, före middagen en mängd byggnader, domkyrkan,
consistorium ecclesiasticum, observatorium, theatrum physicum,
ritmästarens exposition af ungdomens ritningar och laboratoriet,
på eftermiddagen hade vetenskapssocieteten ett sammanträde,
vid kvilket Nordmark köll föredrag om brännspeglar, hvarefter
stallet, fäktsalen, gamla och nya botaniska trädgården besöktes.2
Den mest brännande frågan af alla, som voro före vid
hertigens besök, var den om möjligketen af att få afskaffade de från
Creutz’ kanslerstid stammande olycksaliga förordningarna om
förkor vid föreläsningarna och andra band på professorernas fria
rätt att anordna föreläsningarna efter den vetenskapliga
undervisningens kraf, ej efter de yngste ock okunnigaste studenternas
bildningsnivå.3 Filosofen Daniel Boethius tog till ordet i
sessionen den 9 juni4 och androg för hertigen i vördsamma men fasta
ordalag, huru stridande dessa författningar voro mot ett
universitets väsen, och utvecklade allt det onda, som de åstadkommit. Han
begynte med att erinra om, att vetenskapernas blomstring vid ett
universitet berodde på, om lärarne hade den uppmuntran för sitt
arbete, som låg däruti, att de visste med sig, att inga hinder lades
i vägen för deras sträfvan att efter sin egen uppfattning af
vetenskapens uppgift bestämma metoden för sin undervisning. Hos oss
hade dock en tid brutit in, då man säkerhgen i bästa afsikt, af
någon besynnerlig svaghet för utländska mönster, sökt efterapa
främmande anordningar, som alldeles stredo mot våra
förkållan-den. En kansler hade ålagt professorerna att hålla reda på sina
åhörare alldeles så som bruket var vid de lägre skolorna, att för-
berg läste i sina bostäder, ocb att Tingstadius ocb Nordmark använde
filos, fakultetens rum.
1 Myntkabinettet flyttades 1787 från biblioteket till Mindre
konsistorium enligt uppgift af P. F. Aurivillius.
ä Allt detta omtalas i Gjörwells Svenska Archivum 2, s. 91—92.
5 Se ofvan s. 593 ff.
« Boethii anförande är tryckt i Bih. 5, s. 220—222.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
