Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•678
nian vore född eller där någons fader förut varit inskrifven. Det
undantag för adliga studenter från skyldigheten att ingå i nation, som
brefvet af 1733 medgifvit, borde upphäfvas, flertalet af dem voro
för unga, att en särskild adelsnation skulle kunna bildas med
skillnad mellan juniorer ocb seniorer, men de behöfde som andra
stödet af en nation, då åtskilliga voro här utan informatorer och
således utan all tillsyn, slutbgen skulle deras inträde i de vanbga
landskapen grundlägga ett förtroende, som för framtiden kunde blifva
af nytta för det allmänna, Detta sista anförda skäl afsåg tydligen,
trots den sväfvande form som man försiktigtvis gaf det, att
anty-tyda, att det vore fullt tidsenligt att likställa adliga ock ofrälse
studenter. Det icke minst märkliga i uttalandet är, att nationernas
behöflighet och betydelse fullt erkändes af konsistoriet, då på
1780-talet en motsatt strömning förefunnits i tänkesättet.1 På hertigens
begäran hade konsistoriet i skrifvelse till bonom af 9 juni ånyo
sammanfattat den vid hans besök gjorda framstälhiingen, och sedan
hertigen-kanslern anmält saken för K. Maj:t, gaf denne den 11 juli
sitt samtycke till de tre nya bestämmelser, som föreslagits, men
förklarade tillika, att han funne betänkligt ocb öfverflödigt att
ålägga de adliga studenterna att ingå i viss nation, då man kmide
förmoda, att dessa icke mindre genom tjänbga föreställningar än af
öfvertygelse om nyttan skulle förmås till ett dylikt steg.2 Man skulle väl
tycka, att då regeringen fann förslaget godt, den äfven bort
lagfästa det, men ännu var fördomens makt tydligen så stark, att man
icke ville eller ansåg sig kunna officiellt bestrida adelns särstälbiing.
Utan ringaste svårighet godkände K. Maj:t likaså den
framställning, som gjorts vid hertigens besök den 9 juni om ordnande
af vikariatsfrågan. Prokanslern ocb konsistorium hade då erinrat
om, att vid en professors död eller svårare sjukdom, äfvensom den
termin lian förestod rektoratet, hade i brist på tydliga
bestämmelser varit allt för vanligt, att föreläsningarna fått ligga nere till
olägenhet för ungdomens studier, och därför föreslagit, att
adjunkterna, som nu voro försedda med löner, skulle få sig ålagdt att på
fakultetens tillsägelse utan särskildt förordnande bestrida
föreläsningar, som professorer icke kunde upprätthålla, och att, om
adjunkten vore hindrad, en skicklig docent finge utses till vikarie.3
1 Mallet skrifver 1781, att man begynnt ridikylisera
nationsinrätt-ningen (Bih. 5, s. 77) och Lidén 24 juli 1780 t. Gjörwell (K. Bibi.): »Den
narraktiga och ofta skadeliga indelningen uti nationer kan ju en gång vid
våra universiteter afskaffas.
2 K. Maj:ts bref af 14 juli i Bih. 5, n. 77.
3 Om något vikariatsarvode för de stackars docenterna nämnes ej
ett ord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
