Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•677
söket förelågo till afgörande, rädde ingen schism i åsikter mellan
höga vederbörande och konsistoriet. Den första rörde sig om
närmare bestämmelser för studentinskrifningen. Trots att
konstitutionerna föreskrefvo, att den, som ville draga fördel af universitetets
undervisning, skulle inom åtta dagar efter sin ankomst låta
inskrifva sig i studentmatrikeln, och att k. brefvet af 9 mars 17331 därtill
lagt, att med undantag för adeln hvarje nyinskrifven skulle
samtidigt ingå i ett visst landskap, och att detta skulle rättas efter
föräldrarnes vistelseort, hade det varit långt ifrån att dessa
bestämmelser regelbundet iakttagits. Olägenheten af att den förra
bestämmelsen icke efterlefdes var, att en hop ungdomar vistades i
Upsala utan att stå under någon jurisdiktion alls, att universitetet gick
miste om inskrifningsafgifterna, hvarpå särskildt biblioteket,
akademiska sjukhuset och cassa pauperum studiosorum blefvo lidande,
och det hade visat sig, att just förmögnare familjers barn gjort
sig skyldiga till dylik underlåtenhet. Hvad åter inskrifning i viss
nation angick, hade man att anmärka, dels att denna alls icke
iakttogs af adeln m. fi., dels att den unge studenten lät inskrifva sig
hvar honom lyste och helst i den nation, till hvilken hans
informator hörde; det sista vore särskildt olämpligt, dels för att en
nyinskrifven sedan ofta bytte informator och så kom att stanna bland
ynglingar, som voro honom alldeles okända, och där han således
saknade just det stöd, som nationsinrättningarna voro afsedda att
gifva, dels emedan han kom att så sakna den ännu vid denna tid,
då kyrkan och skolvägen var flertalets blifvande lefnadsbana, så
viktiga befordringsrätten inom det stift, till hvilket nationen
hörde. På allt detta hade prokanslern fäst hertigens uppmärksamhet
vid besöket den 9 juni, och konsistoriet hade då enat sig om att
föreslå tre nya bestämmelser, 1) att ingen finge emottagas till
undervisning af universitetets lärare, som icke företedde betyg af
rektor och filosofiska fakultetens dekanus,3 att han vore införd i
studentmatrikeln, 2) att vid dessa inskrifningar den blifvande
studenten skulle åtföljas af kurator i den nation, i hvilken han kom
att ingå och 3) att rättigheten att välja nation skulle utsträckas
något längre än som bestämts 1733, i det man finge ingå ej blott
i det landskap, där föräldrarne hade sin hemort, utan äfven där
1 Tryckt i Bih. 3, n. 87.
2 Filos. fak:s dekanus verkställde den s. k. studentexamen, hvilken
vid denna tid nedsjunkit till föga mer än en formalitet. Joh. Bredman
berättar i sin själfbiografi (Ups. Bibi., X. 27), att då ban 1790 aflade
studentexamen med 3 kamrater, tog hela examen för alla fyra ej mer än
en kvarts timma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
