Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•681
sà långt, då lian vid samma tid ville öfvertala Rosenstein att
öfvertaga en kanslers ställning, att kan sade, att om man icke finge
en kansler, som kände universitetet ock kade sinne för
litteraturen, så såge kan ej, »huru alla de refvor skola botas, som under
Reuterholms och Lodéns1 administration uppkommit, och hvilka, om
de icke snart och med förstånd hjelpas, snart gör akademien
förlorad».2 Den förhoppning om en ny och bättre tid, som desse män
då hyste, skulle visserligen icke gå i fullbordan, de anade icke, att
den tid af vedermöda, tryck och olust, som de genomlefvat, långt
ifrån att finna en ända, skulle fortsättas ännu i tretton år, tills en
nv tid bröt in med återställandet 1809 af den inre och yttre freden.
Jag har fört min framställning af universitetets historia fram
till den slutpunkt, som jag i denna del ställt för densamma. Den
omspänner en tidslängd af i det närmaste tre fjärdedels
århundrade, och det säger sig då själft, att inom den snäfva yttre ram, som
jag måst gifva min teckning, sluter sig en betydande inre
utveckling. Det universitet, som Gustaf III lämnade ifrån sig, var
förvisso i många afseenden vida skildt från det, som togs i arf från det
Karolinska tidehvarfvet, och utan tvifvel har utvecklingen 1718
—1792 medfört större förändringar i dess fysionomi, karaktär och
verksamhet, än hvad som var fallet under det något längre tidsskede,
som omfattar vår storhetstid. Däraf följer dock icke, att
universitetets insats och betydelse i fosterlandets lif och utveckling
varit större på 1700-talet än i föregående århundrade. Det har
kanske aldrig spelat i våra häfder en sådan roll, som det gjorde under
tiden närmast efter Gustaf Adolfs stora nyskapelse; det hade då
en rent omätlig betydelse för vår nationella utveckling, som
därigenom kom att i enlighet med den store konungens afsikt hvila på
en själfständig fosterländsk grundval. Universitetets
öfvervägande teologiska prägel, en naturlig följd af bela tidehvarfvets anda,
var då en källa till verklig styrka genom den stora inflytelse, som
det teologiska och religiösa momentet hade på alla områden. När
denna innerliga sammanflätning af statens och kyrkans intressen
begynte lossa på sig, blef äfven universitetets allmänna betydelse
och dess inflytande icke längre hvad det varit, om det ock bibehöll
sin ställning som ett af landets centra för bildningens vård och för
uppfostran af rikets ungdom. Härunder hänvisades det alltmera
till sin egen inre uppgift att vara en vetenskapens bärare och stu-
1 Den bekante justitiekanslern i hertig Karls tid.
2 U. v. Troil t. Eosenstein 20 nov. 1796 (Ups. Bibi., F. 830: f).
43*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
